Translate this page

Use Google to translate the web site.
We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Close

Ersta diakoni är en ideell förening som bedriver sjukvård, socialt arbete, utbildning och forskning professionellt och icke-vinstsyftande. Verksamheten vilar på en kristen grund och vi hjälper människor i utsatta livssituationer.

Diakonin och Svenska kyrkan

 

Diakonissanstalten i Stockholm grundlades under en religiös brytningsperiod med stora spänningar mellan kyrkan och väckelserörelsen. Inom diakonissanstaltens ledning rådde i början skilda meningar i den då brännande frågan om ökad religiös frihet för de andliga rörelserna. Man hade också olika inställning till kristna som hörde till andra kyrkosamfund än det evangeliskt-lutherska.

För och emot rätten att lämna kyrkan

Ordföranden i Diakonissällskapets förvaltningsutskott, Carlheim-Gyllenskjöld, motsatte sig i det längsta en så kallad dissenterlagstiftning som skulle ge svenskar rätt att lämna Svenska kyrkan om de gick in i ett annat samfund som staten hade godkänt. Vid riksdagen 1853 yrkade han avslag på en motion om att införa 1845 års norska dissenterlag i Sverige. Motionen hade skrivits av friherre Stephan Creutz som var hans medarbetare i Diakonissanstaltens förvaltningsutskott. Creutz ville ha ”fri religionsutövning för varje denomination av den kristna bekännelsen, antingen han tillhör statskyrkan eller ej.”

Friherre Kapten Stephan Creautz.
Friherre Kapten Stephan Creautz.

Vad föreståndarinnan Marie Cederschiöld tyckte är något oklart. Efter ett samtal med Creutz om religionsfrihet hösten 1852 skrev hon i sin dagbok: ”Jag är inte för friheten. Jag fruktar att ondskan då tager alldeles överhanden.” Samtidigt ansåg Marie Cederschiöld inte att det gjorde något att många baptister och separatister deltog i den söndagsskollärarutbildning som diakonissanstalten drev.

Fröken Marie Cederschiöld, diakonissanstaltens föreståndarinna 1851-1862
Fröken Marie Cederschiöld, diakonissanstaltens föreståndarinna 1851-1862.

Fri förening

Svenska Diakonissällskapet fortsatte att arbeta som en fri förening. Stadgarna från 1851 innehöll ingenting om relationen till kyrkan och man valde inte in någon representant för episkopatet eller Stockholms högre prästerskap i förvaltningsutskottet. 1855 kom diakonisstadgan som förbjöd diakonissorna att blanda sig i religiösa stridsfrågor eller partier. De skulle sköta sitt kall i stillhet. I årsberättelsen för 1858-59 skrev man att alla som avvek från Svenska kyrkans lära uteslutas ur systerkretsen.  Under 1859 lämnade fyra systrar diakonissanstalten för att övergå till baptismen. 1860 kom den första lagen som gav svenskar rätt att lämna Svenska kyrkan.

Bring ville integrera diakonin i Svenska kyrkan

Johan Christoffer Bring, som tog över som föreståndare efter Marie Cederschiöld, strävade efter att integrera diakonissverksamheten i Svenska kyrkan och menade att ju närmare diakonissverksamheten knöts till kyrkan, desto närmare kom den dess ämbetstänkande. Så länge Svenska kyrkan inte hade det direkta ansvaret för diakonissornas utbildning och status, ville Bring inte använda termen diakonissämbete utan fann det lämpligare att tala om diakonissornas kall eller kallelse.

Diakonissanstaltens föreståndare-direktor Dr Johan Christoffer Bring.
Diakonissanstaltens föreståndare direktor Dr Johan Christoffer Bring.
| Fler

Kontakt

Ersta museum
Erstagatan 1M 
116 28 Stockholm 

@diakonimuseum

Öppettider

Tisdag, onsdag och torsdag 11.30-13.30 samt sista söndagen i månaden 12.00-14.00 (öppettiderna kan varera i samband med helgdagar och sommaruppehåll).
Juluppehåll 14 dec - 7 januari.

För gruppvisning vänligen kontakta @diakonimuseum