Translate this page

Use Google to translate the web site.
We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Close

Ersta diakoni är en ideell förening som bedriver sjukvård, socialt arbete, utbildning och forskning professionellt och icke-vinstsyftande. Verksamheten vilar på en kristen grund och vi hjälper människor i utsatta livssituationer.

Forskningsprojekt

  • Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer: en multicentrisk randomiserad studie avseende postoperativt förlopp (HAPIrect)

    Bakgrund

    Ändtarmscancer drabbar årligen ca 2000 personer i Sverige. Detta är en jämförande studie där vi vill undersöka det postoperativa förloppet efter två kirurgiska operationsmetoder som används vid ändtarmscancer på patienter som är åldriga, har annan sjuklighet och/eller svag sfinkterfunktion med analt avföringsläckage. Vi vill randomisera (lotta) mellan Hartmanns operation och APE med intersfinkterisk dissektion för att se vilken metod som ger lägst postoperativ sjuklighet och komplikationer. Multicenterstudie, men 18 deltagande sjukhus.

    Vetenskaplig frågeställning

    Primär frågeställning, förekomsten av postoperativa komplikationer för de två olika operationsmetoderna.Sekundära frågeställningar, total vårdtid på sjukhus, sena komplikationer, livskvalitet, överlevnad och canceråterfall.

    Projektledare

    Josefin Segelman i samarbete med Kenneth Smedh, Västmanlands läns sjukhus i Västerås

  • WoW - Icke operativ behandling vid rektalcancer efter strål- och  cellgiftsbehandling

    Bakgrund

    Prognosen vid ändtarmscancer har förbättrats de senaste årtiondena. Risken för lokala återfall har minskat och chansen till långtidsöverlevnad har ökad efter behandling. En utveckling de senaste åren har varit att försöka undvika kirurgi, d.v.s. att behandla ändtarmscancer enbart med onkologiskt behandling, så kallad "watch and wait" (vänta och se.) 

    Vetenskaplig frågeställning

    3 års tumörfri överlevnad, 3 års lokalt återfall i de fall tumören tagits bort kirurgiskt.3 års lokal återväxt, långtidsöverlevnad. Bästa sättet att följa upp dessa patienter?
    Antal patienter med delvis komplett svar på behandling?
    Livskvalitet? Funktion i sparad tarm? Hälsoekonomi.
    Finns det några tumörkaraktäristika i tumör eller plasma/blod som gör att vi kan identifiera vilkapatienter som kommer att svara på behandlingen med komplett respons? Hur ser vävnaden ut i det akuta skedet och på sikt efter strål- och cytostatikabehandling.

    Projektledare: Josefin Segelman i samarbete med Eva Angenete, Sahlgrenska universitetssjukhuset

  • Retromuskulärt nät för att förebygga bråck efter stominedläggning

    Delstudie I

    De flesta rektalcancerpatienter som opereras med anastomos får en avlastande loop-ileostomi. Dessa läggs sedan i de flesta fall ner efter 3 till 6 månader. Ett problem efter nedläggning av stomier är bråck i tidigare stomiöppning. Vi planerar att undersöka förekomsten av bråck hos patienter som opererats för rektalcancer med främre resektion på Södersjukhuset, Södertälje sjukhus och Ersta sjukhus 2010-2013.

    Delstudie II

    Patienter som ska lägga ner loop-ileostomi efter rektalcanceroperation kommer att lottas mellan retromuskulärt ultrapronät eller inget nät (standardbehandling). Utfallet kontrolleras i samband med återbesök efter 30 dagar, 1 år och 3 år efter operation.

    Vetenskaplig frågeställning

    Del I

    • Hur stor är frekvensen bråck efter stominedläggningar kliniskt och radiologiskt? 
    • Hur korrelerar dessa fynd till patienters symptom?

    Del II

    • Skyddar retromuskulärt nät vid stominedläggningen mot bråckutveckling?
    • Hur påverkas patientens operationstid, vårdtid, smärta och risk för komplikationer?

    Projektledare: Jonas Nygren i samarbete med Karolina Eklöv, Södersjukhuset

  • Näringsintag, malnutrition, ätbeteende och måltidsrelaterade symtom hos patienter med sjuklig fetma som randomiserats till Sleeve gastrektomi eller Gastric bypass

    Vetenskaplig frågeställning

    Undersöka hur näringsintag och förekomsten av malnutrition skiljer sig mellan SG och GBP 1, 2 och 5 år postoperativt?  

    Hur skiljer sig operationsmetoderna åt beträffande;

    • följsamhet till
    • kosttillskott
    • livsmedelsval
    • alkoholintag
    • födoämnestolerans
    • ätbeteende
    • förhållandet till mat samt måltidsrelaterade symptom

    Gastric sleeve (SG) är inte lika väl studerad som Gastric bypass (GBP) avseende näringsintag, livsmedelsval, ätbeteende, förhållandet till mat och måltidsrelaterade symtom, variabler som alla är av stort värde för att undvika näringsbrister, kunna ha ett ätbeteende som fungerar i vardagen och kunna undvika måltidsrelaterade besvär. SG antas ge mindre brister än GBP beroende av att ingen tarm förbipasseras, men upptaget är också beroende av magsyra och intrinsict faktor. 

    Projektledare

    Prof. Anders Thorell i samarbete med Anna Laurenius Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg

  • Better in Better out: Preoperativ träning för att minska risken för komplikationer och ge kortare vårdtider för sköra äldre efter buk- och thoraxoperation

    Vetenskapliga frågeställningar

    Intervjustudie

    Kartläggning av patienters inställning till att skjuta på den planerade operationen för att kunna träna och på det sättet vara bättre förberedd inför operationen. 

    Obesrvationsstudie

    Vilka faktorer kan predicera komplikationer, vårdtider och mortalitet efter buk- och thoraxoperationer och identifiera äldre personer med hög risk att drabbas av detta

    Interventionsstudie

    Kan preoperativ träning inför buk- och thoraxoperation minska risken för funktionsnedsättning, komplikationer och mortalitet samt ge kortare vårdtider hos äldre personer med hög risk?

     

    Korta vårdtider kan vara ett problem för äldre personer med flera samtidiga sjukdomar och funktionsnedsättningar. Patienterna behöver därför förberedas på ett optimalt sätt så att de återfår hälsa och funktion så snabbt som möjligt efter till exempel en operation. Syftet med studien är att kartlägga och identifiera äldre personer med hög risk för komplikationer samt att sedan undersöka om preoperativ träning minskar risken för komplikationer och mortalitet samt förkortar vårdtiderna efter buk- och thoraxoperation.

    Projektledare

    Prof. Anders Thorell och Docent Jonas Nygren båda från Ersta sjukhus i samarbete med Elisabeth Rydwik Södersjukhuset

  • Magsäckens inre nervsysten, enteriska nervsystemet (ENS).

    Bakgrund

    I mag- och tarmkanalen finns ett stort nätverk av nervceller som utgör det så kallade enteriska nervsystemet. Förhållandevis lite forskning har gjorts för att förstå hur detta nervsystem är uppbyggt, trots att de enteriska nervcellerna krävs för livsviktiga funktioner som till exempel tarmrörelser. Man vet att det enteriska nervsystemet består av olika typer av nervceller som utför specifika funktioner, men dagens laboratorieteknik kan inte särskilja dessa nervceller. 

    Syfte

    Vårt forskningsprojekt är inriktat på etablera metoder för att identifiera de olika magnervcellerna för att därmed kunna beskriva uppbyggnaden av magsäckens nervsystem.  

    Förhoppningen är att denna kunskap i framtiden ska kunna användas för diagnostik och nya behandlingsmetoder för sjukdomar som drabbar magsäckens funktion.

    Projektledare Prof. Anders Thorell, Ersta sjukhus i samarbete med Ulrika Marklund, MBB, Karolinska Institutet

  • Kan risk för långvarig smärta förutses med hjälp av psykometriska självskattningsinstrument hos patienter som genomgår fetmakirurgi?

    Långvarig och svårbehandlad smärta efter olika typer av kirurgi har beskrivits i ett flertal studier. Många faktorer är kända såsom operationstidens längd, nervskada i samband med ingreppet, tidigare genomgången operation, komplikation/er, högt skattad smärtintensitet. Genetisk predisposition, depression, ångest, annan långvarig smärta, har visat sig öka risken för långvarig smärta efter kirurgi.

    Vetenskaplig frågeställning

    Hur vanligt är kroniska buksmärtor 1, 2 och 5 år efter fetmakirurgi? Är kroniska buksmärtor vanligare efter GBP jämfört med SG? Finns samband mellan patienters preoperativa tillstånd avseende självskattade depressiva symtom, ångest, smärta och katastroftankar å ena sidan, och utfallet efter obesitaskirurgi å andra sidan, med avseende på 

    • Utveckla postoperativ buksmärta 
    • Läkemedelskonsumtion 
    • Vårdkonsumtion

    Projektledare Peter Gerber och Anders Thorell i samarbete med Danderyds sjukhus

  • Komplikationer vid vänstersidig hemikolektomi, sigmoideum- och rektumresektioner i Europa 

    Tarmresektion av delar av tjocktarmen används som behandling vid flera olika typer av sjukdomar, till exempel cancer, Crohns sjukdom och divertikelsjukdom. 

    Denna europeiska internationella undersökning syftar till att undersöka vilka olika metoder som används för borttagande av tjocktarmen sista tredjedel och ändtarmen och eventuella komplikationer som kan uppstå inom 30 dagar efter operationen. Primära hypotesen är om komplikationer inom 30 dagar efter resektion av kolon descendens, sigmoideum och rektum påverkas av anastomostekniken.

    Projektledare

    Josefin Segelman och Jonas Nygren, kirurgkliniken 

  • Laparoskopisk nätplastik vid ventralhernia med eller utan förslutning av fascian – retrospektiv studie

    Bakgrund

    Främre bukväggsbråck kan uppstå spontant eller till följd av tidigare kirurgi och innebär en försvagning av bukväggens bindvävshinnor (fascia) med åtföljande öppning (bråckport). Bukväggsbråck kan medföra smärta och nedsatt funktion i bukväggen. 

    Vetenskaplig frågeställning

    Leder samtidig förslutning av bråckporten och nätförstärkning till minskad förekomst av återfall och ökad patienttillfredsställelse än enbart nätförstärkning?

    Projektledare

    Överläkare Bengt Håkanson, Prof. Anders Thorell och doktorand Jael Tall.

  • PROSECO - Prospective RandOmised Study of Endoscopic fascia Closure and long term Outcome

    Bakgrund

    Standard vid laparoskopisk operation av ärrbråck är att överbrygga bukväggsdefekten med nät. På senare tid har vi, i tillägg, även börjat försluta defekten vid laparoskopisk kirurgi för att uppnå bättre funktion.

    Vetenskapliga frågeställningar

    Kan förslutning av bukväggsdefekten vid laparoskopisk operation för ärrbråck minska risken för återfall? Kan andra komplikationer vid denna typ av kirurgi minskas genom fascieförslutning?

    Projektledare Överläkare Bengt Håkanson, Prof Anders Thorell och doktorand Jael Tall i samarbete med kirurgcentrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

  • Registrering av tunntarmsmotilitet före och efter bariatrisk kirurgi

    Bakgrund

    Hos en liten andel av patienter som genomgått gastric bypass (1-2%) uppstår med tiden svåra kroniska buksmärtor. En tänkbar orsak är förändring av mag-tarmkanalens motorik. Med s.k. Gastrointestinal motilitetskapsel kan motilitet i tunntarmen och passagetid över olika delar av tarmen bestämmas.

    Vetenskaplig frågeställning

    1. Hur ser normal tunntarmsmotilitetut hos patienter med sjuklig fetma?
    2. Sker någon förändring i tunntarmsmotilitet, efter gastric bypass och/eller sleeve gastrektomi?

    Projektledare

    Prof. Anders Thorell, Prof. Greger Lindberg, KI.

  • BEST-GERD: Utvärdering av gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) efter olika fetmakirurgiska ingrepp

    Bakgrund

    GERD beror på återflöde av surt maginnehåll från magsäcken till matstrupen och är vanligt hos patienter med övervikt/fetma. Det är känt att viktnedgång medför förbättring av GERD hos patienter med övervikt/fetma. Om utvecklingen av GERD skiljer sig åt efter olika fetmakirurgiska ingrepp är inte känt

    Vetenskapliga frågeställningar

    Medför Gastric Bypass (GBY) bättre regress av symptom på GERD hos patienter med sjuklig fetma än Sleeve Gastrektomi (SG)?Är GBY förenad med minskad risk för uppkomst av GERD än SG?

    Projektledare

    Prof. Anders Thorell, överläkare Bengt Håkanson 

  • Mekanismen bakom endoteldysfunktion hos patienter med obesitas

    Bakgrund

    Nedsatt funktion hos endotel (insidan på blodkärlsväggen) är en förändring som bidrar till utveckling av ateroskleros. Detta sker genom minskad produktion av kväveoxid (NO). Denna produktion regleras av enzymet arginas som metaboliserar substratet för NO-produktion (L-arginin). Det finns experimentella data som talar för att arginas bidrar till endoteldysfunktion vid fetma.

    Vetenskapliga frågeställningar

    Leder hämning av arginas till förbättrad endotelfunktion hos patienter med obesitas?

    Projektledare

    Prof. Anders Thorell/prof. John Pernow hjärtkliniken, Karolinska universitetssjukhuset Solna.

  • Studie av magsäcksmikrobiotans sammansättning och funktion

    Bakgrund

    Betydelsen av tarmens bakterieflora (mikrobiota) för olika sjukdomstillstånd inklusive fetma har uppmärksammats alltmer under de senaste åren. Mikrobiotan hos individer med fetma skiljer sig från den hos övriga individer och förändras efter fetmaoperation. Även överföring av mikrobiota från individer som genomgått s.k. gastric bypass till obesa individer medför viktnedgång. Om förändring i mikrobiotan skiljer sig åt efter olika fetmakirurgiska ingrepp är inte känt. Ej heller är det känt om graden av viktnedgång påverkar denna förändring.

    Vetenskapliga frågeställningar

    Hur påverkas mikrobiotan av viktnedgång?

    Projektledare

    Prof. Anders Thorell/Prof. Lars Engstrand, KI

  • ALASCCA - En randomiserad dubbelblind placebokontrollerad studie med ASA- behandling för patienter med kolorektal cancer och mutationer i PI3K signalväg.

    Bakgrund

    I Sverige drabbas årligen 6000 individer av kolorektal cancer (tjock- och ändtarmscancer). Förbättrad kirurgi tillsammans med strålbehandling och nya mediciner har lett till en ökad överlevnad hos dessa patienter. Samtidigt utvecklar 20-40% av patienterna metastaser vilket ökar risken för att dö i sjukdomen. Därför har mer effektiva adjuvansterapier (tilläggsmediciner) en stor potential att förbättra överlevnaden hos patienter med kolorektal cancer.

    I tidigare studier har man kunnat se att en låg dos av acetylsalicylsyra (ASA), som t ex finns i Trombyl, minskar risken för tjock- och ändtarmscancer, minskar risken för återfall, samt minskar förekomsten av metastaser. Orsaken till detta är inte helt klarlagd men kan bero på att ASA hämmar ett enzym som heter COX-2, vilket det kan finnas för mycket av hos patienter med kolorektal cancer.

    Vetenskaplig frågeställning

    Primär:

    Bestämma huruvida adjuvant behandling med 160mg ASA l gång/dag under en 3-årsperiod kan förlänga tiden fram till sjukdomsåterfall (Time To Recurrence, TTR) hos kolorektala cancerpatienter med somatiska förändringar (dvs. förvärvade, icke-medfödda) i PIK3CA-genen (exon 9 och 20) jämfört med placebo.

    Sekundära:

    • Bestämma huruvida adjuvant behandling med 160mg ASA l gång/dag under en 3- årsperiod kan öka sjukdomsfri  överlevnad  (Disease-Free  Survival, DFS) hos kolorektala cancerpatienter med somatiska förändringar i PIK3CA-genen (exon 9 och 20), jämfört med placebo.
    • Bestämma huruvida adjuvant behandling med 160mg ASA l gång/dag under en 3- årsperiod kan öka sjukdomsfri överlevnad  (Disease-Free  Survival, DFS) hos kolorektala cancerpatienter med somatiska förändringar i generna PIK3CA (utanför exon 9 och 20), PIK3Rl eller PTEN, jämfört med placebo.
    • Bestämma huruvida adjuvant behandling med 160mg ASA  l gång/dag under en 3- årsperiod kan förlänga tiden fram till sjukdomsåterfall (Time To Recurrence, TTR) hos kolorektala cancerpatienter med somatiska  förändringar  i generna PIK3CA (utanför exon 9 och20), PIK3Rl eller PTEN, jämfört med placebo.
    • Undersöka total överlevnad (overall survival) efter 5 år, hos kolorektala cancerpatienter med somatiska förändringar i PIK3CA-genen (exon 9 och 20, utanför exon 9 och20), PIK3Rl  eller PTEN, jämfört med placebo.
    • Undersöka övergripande säkerhet och tolerabilitet. 

    Projektledare

    Josefin Segelman i samarbete med Anna Martling, Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska Institutet.

  • Studie av inflammation hos överviktiga patienter som genomgår övervikts-kirurgi

    Bakgrund

    På grund av den höga prevalensen av övervikt har NAFLD (Non-Alcoholic Fatty Liver Disease) redan blivit den vanligaste kroniska leversjukdomen och prevalensen har beräknats till 30 % av befolkningen i västerländska samhällen. En mindre andel av patienterna med leversteatos (10-25%) progredierar till det inflammatoriska tillståndet NASH (Non-Alcoholic SteatoHepatitis) där fettinlagringen följs av inflammation, infiltration av immunceller och fibrosutveckling.

    Överviktskirurgi är en av få interventioner som har visats reversera sjukdomsprocessen vid NAFLD och NASH och innebär en unik chans att studera sjukdomsrelaterade processer.Syftet med aktuell studie är att undersöka immunceller hos dessa patienter för att finna sjukdomsrelaterade förändringar. Studien är en del i ett större projekt med syfte att utreda betydelsen av immuncells-medierad leverinflammation i progressionen från det benigna stadiet NAFLD till det inflammatoriska tillståndet NASH. Detta projekt har målet att bidra till klarhet i sjukdomsmekanismerna samt finna potentiella mål för framtida terapier. Patienter med sjuklig fetma studeras före och efter operation med karaktärisering av cirkulerande immunceller och hepatocyter med flödescytometrisk och andra immunologiska tekniker. Blodprover tas vid olika tidpunkter och leverbiopsi under operation.

    Vetenskapliga frågeställningar

    Hur påverkas immunförsvaret och i förlängningen leverinflammationen av regress av leverinflammation som ses efter bariatrisk kirurgi? Hur ser denna påverkan ut i relation till förändringar i metabolism?

    Projektledare

    Anders Thorell i samarbete med Niklas Björkström och Natalie Stiglund, Karolinska Institutet

  • Jämförande studie mellan total och posterior partiell fundoplikation vid rekonstruktion pga paraesofageal herniering.

    Bakgrund

    Paraesofageal herniering av hela eller delar av ventrikeln in i thoraxkaviteten är ett tillstånd som inte sällan ger diffusa och svårtolkade symtom men som kan ge direkt livshotande komplikationer i form av inklämning och cirkulationsstörning. Patienterna opereras många gånger akut eller ”halvakut” och det kan då vara svårt att utreda bakomliggande patofysiologiska faktorer liksom graden och omfattningen av symtomen. Huvudsakligen syftar operationen att återställa anatomin i hiatus, ta bort bråcksäcken samt försnäva och förstärka hiatus så att en re-herniering förhindras. I studien randomiseras patienter som genomgår kirurgisk behandling för paraesofageal herniering till rekonstruktion med partiell eller total fundoplikation.

    Utfallsvariabler

    Primär: dysfagi grad 

    Sekundära:

    • Postfundoplikations besväro Ambulatorisk pH-metrio Basalt LES tonus + nadir tryck under vattensväljning
    • Time barium swallow parametrar
    • Intakt hiatus rekonstruktion mätt vid CT eller kontraströntgeno Watson dysfagi scoreo Livskvalitet enl SF 36

    Projektledare

    Bengt Håkanson i samarbete med Lars Lundell, Karolinska Institutet

  •  Kognitiv studie på patienter med idiopatisk intrakraniell hypertension (IIH) - hur ser den kognitiva påverkan ut före och efter aggressiv behandling med läkemedel och viktreduktion med gastric bypass.

    Bakgrund

    Idiopatisk intrakraniell hypertension (IIH, ökat intrakraniellt tryck), är en sjukdom som främst drabbar unga, överviktiga kvinnor. Symtomen är daglig huvudvärk som förvärras vid hosta och annan fysisk ansträngning, intrakraniella biljud samt synpåverkan. Kopplingen till övervikt är tydlig vid IIH och viktnedgång har ansetts som en förutsättning för utläkning av sjukdomen. Vi vill kartlägga graden av kognitiv påverkan hos patienter med IIH och samtidig sjuklig fetma och jämföra med obesa kontroller för att se om denna kognitiva påverkan kan reverseras (förbättras?) efter viktminskning med hjälp av gastric bypass. 

    Vetenskaplig frågeställning

    Primära frågeställningar: 

    1. Föreligger en skillnad i kognitiv funktion hos IIH patienter med sjuklig fetma vs kontroller som är ålder-, kön-, BMI- matchade som kan tillskrivas IIH sjukdomen (dvs det höga intrakraniella trycket)?
    2. Inom vilka neuropsykologiska områden föreligger störst kognitiv påverkan hos patienter med IIH och samtidig sjuklig fetma.
    3. Riskerar hjärnan att ta permanent skada av det höga trycket? Ser vi påverkan på hjärnskademarkörer?
    4. Efter tidig aggressiv behandling av IIH med medicinsk behandling och kraftig viktreduktion med gastric bypass – ser vi en förbättring/normalisering av kognitiv funktion? Skillnad jämfört med kontrollerna?

    Sekundär frågeställning:

    1. Kan det neuropsykologiska testet SDMT (bilaga 5f) användas som ett enkelt instrument att följa kognitiv påverkan samt behandlingseffekt i samband med kliniska kontroller på mottagningen? Kan SDMT ligga till grund för mer aktiva terapijusteringar?
    2. Uppvisar patienter med sjuklig fetma generellt en kognitiv påverkan och förbättras denna i så fall av kraftig viktminskning genom gastric bypass med en bättre funktionsnivå som följd?
    3. Patienter med IIH studeras före och efter kirurgisk behandling för sjuklig fetma

     

    Projektledare

    Anders Thorell i samarbete med Anna Sundholm och Ingela Nilsson Remahl Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.

  • Effekter av fetmakirurgi på diabetes-associerad störning av koagulation och fibrinolys.

    Bakgrund

    Jämfört med friska individer är blodproppbildningen förhöjd hos patienter med typ 2 diabetes, samtidigt som förmågan att lösa upp blodproppar (fibrinolysen) är nedsatt. Aktiviteten av en rad blodlevringsfaktorer har visat sig vara ökad. Vidare ses vid diabetes en ökad reaktivitet hos blodplättarna (trombocyterna), dvs blodceller som deltar i blodproppsbildning. Det finns data som antyder att vissa störningar i blodproppsbildningen kan förbättras hos diabetespatienter som genomgått gastric bypass.

    Vetenskaplig frågeställning

    Förändras mekanismerna för blodproppsbildning och kroppens förmåga att bryta ned blodproppar (fibrinolys) efter kirurgiskt inducerad viktnedgång hos patienter med typ 2-diabetes?

    Om så;

    1. Sker samma typ av förändringar i mekanismer för blodproppsbildning hos patienter med och utan typ 2 diabetes som genomgår opereration för sjuklig fetma?
    2. Finns det speciella undergrupper hos patienter med typ 2 diabetes som har mer uttalade förändringar i förmågan att bilda eller bryta ned blodproppar?
    3. Skiljer sig förändingarna i blodproppsmekanismer efter olika typer av överviktskirurgi, såsom gastric bypass och sleevegastrektomi?

    Frågorna besvaras genom att patienter med typ 2 diabetes som genomgår operation för fetma studeras före och efter viktnedgång. Även mått på inflammation studeras, då kroppens inflammatoriska reaktion på kirurgiska ingrepp kan påverka blodproppsmekanismer. 

    Projektledare

    Anders Thorell i samarbete med Anna Ågren, Karolinska Universitetssjukhuset, Håkan Wallén, Danderyds sjukhus.

  • Samband mellan fettvävsegenskaper och metabol sjuklighet hos människa.

    Bakgrund

    Fetma (obesitas ) ökar kraftigt i befolkningen i västvärlden och är starkt associerat till ett flertal metabola sjukdomstillstånd såsom diabetes, leversjukdom och hjärt-kärlsjukdom. Bortsett från att ökad mängd fettmassa i sig medför ökad risk är det ofullständigt känt vilka egenskaper hos fettväv som är kopplat till sådan sjuklighet. Det har nyligen identifierats förstadier till fettceller (preadiopcyter) och fettceller med flera cellkärnor (binukleära adipocyter), men betydelsen av dessa är okänd. Det aktuella forskningsprogrammet har som övergripande målsättning att öka kunskapen inom detta område.

    Vetenskaplig frågeställning

    1. Skiljer sig omsättningen av fettceller samt nedbrytning/inlagring av fett i fettceller (adipocyter) mellan: olika lokalisationer av fett?  män och kvinnor?normalviktiga och feta individer?
    2. Vilken är betydelsen av preadipocyter för utveckling av fetma i sig liksom för metabol sjuklighet?
    3. Vilken är betydelsen av binukleära adipocyter för utveckling av fetma i sig liksom för metabol sjuklighet?

    Projektledare

    Anders Thorell i samarbete med Kirsty Spalding, Karolinska Institutet

  • Studie av ämnesomsättningen i olika vävnader och dess påverkan av inflammation. En integrerad metabol studie.

    Bakgrund

    Inflammation har utöver lokala effekter även effekter på ämnesomsättningen. Inflammation, antingen medierad av ett icke-bakteriellt eller ett bakteriellt underliggande tillstånd speglas av en stegring av akuta fasproteiner där CRP följs i klinisk praxis, samt temperaturstegring och ökad basalmetabolism. Patienter med kronisk njursvikt har särskilt uttalad inflammation, viket framförallt drabbar blodkärl med risk för allvarliga micro- och macrovaskulära komplikationer. Inom detta projekt studeras mekanismer bakom inflammation hos patienter med kronisk njursjukdom genom att vävnad (fett, muskel och blodkärl) analyseras med avseende på genuttryck och koncentrationer av inflammatoriska mediatorer hos patienter med njursjukdom vilket jämförs med motsvarande analyser i material från friska kontrollpersoner.

    Vetenskaplig frågeställning

    Vi avser att studera möjliga samband mellan ämnesomsättning och dess reglering i olika vävnadstyper hos patienter med och utan inflammatoriskt påslag. Hur ämnesomsättning regleras i olika vävnadstyper mätt med olika metoder och hur dessa påverkas av olika grader av inflammation

    Projektledare

    Anders Thorell i samarbete med Peter Stenvinkel, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge.

  • Metabol Kirurgi (”CONTROL”) Multicenter randomiserad kontrollerad studie som jämför utfallet efter operation med sleeve gastrektomi mot gastric bypass hos patienter med typ 2 diabetes som genomgår bariatrisk kirurgi. 

    Bakgrund

    Förekomsten av övervikt och fetma (obesitas) ökar dramatiskt. Patienter med obesitas löper hög risk för att drabbas av diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer och för tidig död. Obesitas är förenat med låg livskvalitet, sjukskrivning, förtidspensionering och höga kostnader för samhället. Patienter med typ 2 diabetes lottas till antingen Gastric bypass eller Sleeve gastrektomi. Målen är att bedöma behandlingseffekt, komplikationsprofil och dessutom för att studera mekanismer som ger diabetes-lindring. 

    Vetenskaplig frågeställning

    Primär frågeställning: Vilken operationsteknik ger bäst behandlingseffekt avseende typ 2 diabetes? 

    Sekundära frågeställningar: Hur ser perioperativ komplikationsprofil ut? Vilka är mekanismerna som påverkar blodsockerkontrollen?

    Projektledare

    Anders Thorell i samarbete med Ville Wallenius, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.

  • BEST- Bypass Equipoise Sleeve Trial. Nationell, registerstödd randomiserad kontrollerad multicenterstudie jämförande Gastric bypass och Sleeve gastrectomy.

    Bakgrund

    Det finns huvudsakligen två ingrepp som används som "standardmetoder" inom obesitaskirurgi, gastic bypass (GBP) och sleev gastrektomi (SG). Det finns däremot ingen större jämförande studie som förutom beträffande viktutveckling har power nog att studera vilken operationsmetod som är mest effektiv med avseende på komplikationsfrekvensen. Med denna studie vill vi inom svensk obesitaskirurgi skapa ett stabilt underlag för att bedöma i vilken mån, och för vilka patienter, SG ska rekommenderas som alternativ till den tidigare standardmetoden GBP. 

    Vetenskaplig frågeställning

    Den primära hypotesen är att det över fem år postoperativt inte är någon skillnad mellan metoderna beträffande viktkontroll och att vi då bör föredra SG förutsatt att den har lägre komplikationsrisk.Sekundära hypoteser innefattar: Att utfallet i subgrupper varierar signifikant (ålder (18-29;30-45;>45år), kön, BMI-nivå(>42<kg/m2)). Att det finns variationer i utfall med avseende på hälsoekonomi, refluxsjukdom, mag-tarmfunktion, ätmönster, alkoholmissbruk, bentäthet och frakturförekomst, diabetes, cancer, mortalitet och livskvalitet.

    Projektledare

    Anders Thorell i samarbete med Torsten Olbers, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

  • Kan genetiska förändringar prognostisera viktnedgång vid överviktskirurgi och kan detta relateras till virusinfektion och funktion av tarm, lever eller fettväv?

    Bakgrund

    Tidigare studier har visat att obesitaskirurgi leder till minskad risk att insjukna i diabetes och att operation ofta leder till bot av diabetes samt minskad mortalitet. Mekanismerna bakom dessa effekter är ofullständigt kända.

    Vetenskaplig frågeställning

    • Finns det genetiska markörer som kan förutsäga graden av viktnedgång efter obesitaskirurgi?
    • Sker det förändringar i genuttryck i fettväv som kan förklara resultat efter obesitaskirurgi?
    • Sker det förändringar i frisättning av olika tarmhormoner som kan förklara resultat av obesitaskirurgi?
    • Kan plasmakoncentration av icke tarmrelaterade hormoner eller förekomst av plasmamarkörer för genomgången virusinfektion före operation förutsäga utfallet av obesitaskirurgi?

    Projektledare

    Anders Thorell
    Professor, överläkare
    Disputerat år 1993
    Titel på avhandlingen: "Insulin Resistance After Elective Surgery – and the Effect of Postoperative Glucose Infusion"

  • Beskrivning av patienter med Hemorrojder som remitteras till kirurgisk specialistmottagning

    Bakgrund

    Hemorroider är en vanlig åkomma. Hur dessa patienter handläggs i dag är ofullständigt beskrivet.

    Vetenskapliga frågeställningar

    Projektet är deskriptivt och syftar till att belysa frågeställningar såsom:

    • Hur handläggs patienter med hemorrojdbesvär innan de remitteras till en specialist
    • Vilka patienter erhåller konservativ respektive kirurgisk behandling och hur effektiv är respektive behandling på sikt?
    • Hur undersöks de på specialistmottagningen (ej alls, PR, sidoläge, kryststol)?
    • Vilka patienter får vilken behandling?
    • Har behandlade patienter sökt och/eller behandlats någon annanstans efter avslutad bedömning/behandling?

    Projektledare

    Solveig Elmér
    Doktorand, överläkare

  • Effekt av en ny endoskopisk behandlingsmetod för akalasi - En kontrollerad randomiserad studie

    Bakgrund

    Akalasi är en ovanlig kronisk motorikstörning i matstrupen och i övergången mellan matstrupe och magsäck med sväljningssvårigheter, bröstsmärta, uppstötningar.

    Grundprinciperna för behandling av akalasi är inriktad på att dela nedre matstrupssfinktern, genom en titthålsoperation. Nyligen har en endoskopisk metod utvecklats för att dela nedre matstrupssfinktern endoskopiskt (gastroskopi, POEM) men ännu ej utvärderats.

    Vetenskaplig frågeställning

    Ger behandling av akalasi med peroral endoskopisk myotomi (POEM) en klinisk effekt som är jämförbar med traditionell kirurgi (laparoskopisk myotomi med partiell fundoplikation)?

    Projektledare

    Bengt Håkanson, PhD, överläkare

  • Randomiserad, dubbelblind jämförelse mellan tensionsfri teknik med PTFE-patch och sedvanlig crusplastik vid laparoskopisk fundoplikation

    Bakgrund:

    Risk för återfall efter operation för gastroesofageal reflux (GERD) är stor (c:a 15% efter tre år). Om detta kan förbättras med användning av s.k. mesh (PTFE-patch) för förstärkning av förslutning av defekten i diafragma är ej känt.Vetenskaplig frågeställningÄr risk för reherniering (återfall) efter 12 månader minskad med användning av PTFE-patch under operation för gastroesofageal reflux eller behandlingskrävande diafragmabråck? Sekundära utfallsvariabler utgörs av komplikationer (såväl patch-specifika som övriga), refluxkontroll (esofageal syraexposition, esofagit), refluxsymtom, QOL (GSRS, SF 36) samt perioperativt förlopp inklusive återhämtning.

    Projektledare:

    Bengt Håkanson
    PhD, överläkare
    Disputerad år 2006
    Titel på avhandlingen: “Studies of preoperative evaluation and surgical procedures for gastroesophageal reflux disease”

  • Studier av fettvävens bidrag till insulinresistens hos människa

    Bakgrund

    Viss typ av fetma är kopplat till insulinresistens vilket kan leda till typ 2 diabetes och ateroskleros. Varför individer med viss typ av fetma drabbas av detta är inte känt. Länken mellan fettväven och insulinresistens kan sannolikt bero på bl.a. förändrad frisättning av signalsubstanser, fettsyror och peptider (fettvävssekretomet).

    Vetenskaplig frågeställning

    • På vilket sätt skiljer sig sekretomet mellan personer med malign respektive benign fetma?
    • Skiljer sig fettvävssekretomet hos patienter med kronisk njursvikt från friska individer och i så fall, är detta en förklaring till den starka kopplingen till insulinresistens?
    • Hur skiljer sig fettväven mellan normalviktiga friska och typ 2 diabetiker.
    • På vilket sätt förändras fettvävssekretomet vid viktnedgång?

    Projektledare

    Anders Thorell
    Professor, överläkare
    Disputerat år 1993
    Titel på avhandlingen: "Insulin Resistance After Elective Surgery – and the Effect of Postoperative Glucose Infusion"

  • Esophyx behandling vid kronisk gastroesofageal reflux sjukdom (GERD)

    Bakgrund

    GERD är en mycket vanlig åkomma som i olika former drabbar upp emot 10 % av den vuxna befolkningen. Orsaken till GERD är att de normala skyddsmekanismerna mot att magsäckens frätande innehåll kommer upp i matstrupen, på olika sätt har satts ur spel. Huvudsymtomen är halsbränna och sura uppstötningar. ESOPHYX är en ny minimalinvasiv metod som utvecklats för behandling av GERD.

    Vetenskaplig frågeställning

    Är behandling med ESOPHYX bättre än placebo hos patienter med kronisk GERD som kräver kontinuerlig syrahämmande (PPI) medicinering?

    Projektledare

    Bengt Håkanson
    PhD, överläkare
    Disputerad år 2006
    Titel på avhandlingen: "Studies of preoperative evaluation and surgical procedures for gastroesophageal reflux disease"

  • Optimal handläggning av sten i djupa gallgångarna - en prospektiv randomiserad studie

    Bakgrund

    På grund av risken för komplikationer till följd av stenar i djupa gallvägarna har det hittills i de flesta fall ansetts indicerat att ta bort dessa. Ansträngningar har gjorts för att utröna vilken metod som har lägst risk för komplikationer vid borttagande av stenar i djupa gallvägarna, men några entydiga resultat finns inte tillgängliga.

    Vetenskaplig frågeställning

    Vilken är den gynnsammaste handläggningen av sten i djupa gallgången som upptäcks vid gallstensoperation - att ta bort dem eller att lämna dem utan åtgärd?

    Vilket är naturalförloppet för stenar med storlek 6 mm eller mindre, i djupa gallgångarna som upptäcks under operation för gallsten?

    Projektledare

    Mats Möller

    Överläkare

  • Molekylära studier av patologi och läkning efter elektiv kirurgi

    Bakgrund

    Vid all typ av trauma inklusive elektiv kirurgi uppstår omfattande förändringar i ämnesomsättningen där utvecklandet av insulinresistens anses ha central betydelse. Mekanismerna bakom utvecklandet av insulinresistens är ej fullständigt klarlagda, men s.k. epigenetiska förändringar har föreslagits kunna spela viss roll.

    Vetenskaplig frågeställning:

    Sker epigenetiska förändringar, t.ex. i form av metylering av DNA i samband med kirurgiskt trauma?

    Om så;

    • Hur är tidsförloppet för dessa förändringar?
    • Föreligger någon relation mellan graden av epigenetiska förändringar å ena sidan och graden av inflammatoriskt svar och/eller genuttryck å andra sidan?
    • Påverkas det postoperativa förloppet av genotyp?

    Projektledare

    Anders Thorell
    Professor, överläkare
    Disputerat år 1993
    Titel på avhandlingen: "Insulin Resistance After Elective Surgery – and the Effect of Postoperative Glucose Infusion"

| Fler

Kontakt

Ersta sjukhus
Box 4619
116 91 Stockholm

Telefon 08-714 65 00