Vid diabetes typ 1 upphör kroppens produktion av insulin, ett livsviktigt hormon som behövs för att kolhydraterna (glukos) ska kunna transporteras in i cellerna. Det behövs även för muskeluppbyggnad och längdtillväxt. Vid denna diabetesform är behandlingen alltid insulin i form av injektion med ”penna” flera gånger per dygn eller med en insulinpump, som ger insulinet kontinuerligt i underhudsfettet.
Diabetes typ 2 orsakas av en nedsatt känslighet i muskler, lever och fettväv för kroppens eget insulin i kombination med en minskad och försenad frisättning av insulin i samband med måltider.
Den diabetes som upptäcks under graviditet, graviditetsdiabetes, är vanligtvis en variant av diabetes typ 2.
Nationella Diabetesregistret
Vi registrerar i NDR (Nationella Diabetesregistret) för att stärka kvaliteten i diabetesvården hos oss och generellt. Du måste säga till om du inte vill delta i registret.
Diabetes typ 1
På Erstas diabetesmottagning tar vi emot patienter med diabetes typ 1 som har fått diagnos och inlett behandling, vilket oftast görs i akutsjukvården.
För att säkerställa diabetestypen tas även så kallad antikroppsprover. Orsaken till att insulinproduktionen i bukspottkörtelns betaceller upphör är att immunförsvaret angriper betacellerna.
Injektionspenna
Vid diabetes typ 1 ger man sig själv insulin i underhudsfettet, ofta på magen, baken eller i låret, med en injektionspenna. Insulinet som doseras i Enheter (E) ges oftast av två sorter; en långverkande 1-2 gånger dagligen och en kortverkande före varje måltid. Dosen av långverkande insulin är oftast densamma från dag till dag och justeras i samråd med diabetesteamet. Dosen av kortverkande insulin varierar beroende av vad man ska äta och av glukoshalten (blodsockret) före måltid. För att fastställa vilken dos man ska ta bör man kontrollera sitt blodsocker flera gånger varje dag. Det görs med kapillär provtagning, ett stick i fingret, och en lite blodsockermätare. Blodsockermätaren ger svar inom några sekunder och mängden blod som behövs är liten.
Insulinpump
Många patienter föredrar att dosera insulinet med hjälp av en insulinpump. Insulinpumpen innehåller kortverkande insulin som ges i långsam takt under hela dygnet (basaldos). När man ska äta doserar man själv önskad mängd insulin (bolusdos) via insulinpumpen genom ett knapptryck på pumpen eller via en fjärrkontroll, beroende på vilken modell man har. Grunddosen (basaldosen) kan varieras över dygnet och även ökas och minskas tillfälligt. Behandling med insulinpump kan vara en fördel om man har stora variationer i sina levnadsvanor, till exempel fysisk aktivitet. De senaste åren har pumpar med automatiserad insulingivning introducerats där pumpens basalinsulin styrs av en glukossensor i underhudsfettet (CGM, se nedan). Det finns för och nackdelar med både penn- och pumpbehandling och man måste diskutera med sitt diabetesteam vad som kan passa bäst.
Kontinuerlig glukosmätning
De senaste åren har tillkommit metoder att kontinuerligt följa glukoshalten (blodsockret) i kroppen med hjälp av så kallade glukossensorer, små nålar som sätts genom huden in i underhudsfettet. Metoderna kallas rtCGM, kontinuerlig glukosmätning i realtid, eller jsCGM, kontinuerlig glukosmätning med intermittent avläsning. I Region Stockholm, liksom i resten av Sverige, är metoderna tillgängliga för alla barn och ungdomar samt för vuxna som påbörjat användningen på barnklinik. För vuxna är tekniken möjlig att förskriva till vissa grupper. Här finns information om hur du beställer dina hjälpmedel.
Allmänna behandlingsmål vid diabetes
I behandlingsmålen ingår att:
- bibehålla eller uppnå god livskvalitet och att känna sig trygg med sin egenvård
- ha normala glukosvärden (blodsockervärden) och ett långtidssocker (HbA1c)
- undvika akuta blodsockerfall
- undvika diabetesketoacidos
- ha normalt blodtryck och blodfetter utan eller vid behov med behandling
- undvika utveckling av följdsjukdomar (komplikationer) till diabetes
Som patient på Erstas diabetesmottagning träffar du vanligtvis läkare en gång per år och i samband med detta tas årsprover och genomförs undersökningar:
- HbA1c - långtidssocker som speglar diabetesbalansen de senaste 8-10 veckorna
- Blodprov för njurfunktion och urinprov för äggviteläckage för att utesluta diabetesrelaterad njurskada då man kan behöva läkemedel som skydd för njurarna.
- Blodprov för kolesterol och andra blodfetter för att se om läkemedelsbehandling behövs eller för att följa upp behandling.
- Blodprov för sköldkörtelfunktion, eftersom rubbning av sköldkörtelhormon är lite vanligare hos personer med diabetes typ 1.
- Remiss för ögonbottenfoto – görs med 1-2 års intervall beroende på hur länge man haft diabetes och om det funnits förändringar på ögats näthinna som kräver uppföljning. Se detaljerad information på www.sankterik.se
- Undersökning av fötterna – kontroll av känsel, blodcirkulation och eventuellt behov av särskild kontakt med fotterapeut, fotsjukvård eller ortopedteknisk mottagning.
Diabetessjuksköterska träffar du med varierande intervall utifrån behov, oftast 2-3 gånger per år. Vid besöken fokuseras särskilt på insulinbehandlingen och egenvården. Hos diabetessjuksköterskan sker start och uppföljning av insulinpumpbehandling eller kontinuerlig glukosmätning. Detta kan även ske i grupp.
Eftersom kosten är en så viktig del av behandlingen har vi dietist knuten till teamet och man kan repetera eller lära nytt i grupp eller enskilt. Att beräkna insulindos utifrån mängden kolhydrater i måltiden är ett viktigt verktyg vid insulinbehandling och regelbundna kurser med uppföljning ordnas för detta.
Kontakt med diabetesteamets psykolog kan förmedlas vid frågeställningar som är kopplade till din diabetes. Många vårdcentraler har kurator och psykolog knutna till sin verksamhet och dit kan man ofta vända sig utan remiss.
På kliniken finns flera forskningsprojekt med fokus på bättre vård. Hör efter med din läkare eller diabetessjuksköterska om det finns något som kan passa!
Hypoglykemi
Hypoglykemi eller för lågt blodsocker, kan även kallas insulinkänning vilket är missvisande eftersom inte alla ”känner” något. Blodsockerfall under normal nivå, (normalt varierar glukoshalten (blodsockret) vid fasta mellan 4 och 6 mmol/L) , kan till exempel uppstå om dosen till måltid blev större än vad som behövdes, om man rört sig mer än vanligt, eller efter alkoholintag på grund av att alkoholen blockerar glukoslagret i levern.
De flesta känner av blodsockerfallet i form av ett eller flera symtom: svaghet, kraftlöshet, oro, darrighet, hjärtklappning, svettning, hunger, huvudvärk. Om blodsockret sjunker riktigt lågt kan medvetandet påverkas med sluddrigt tal, synpåverkan, svårigheter att röra sig och medvetslöshet och kramper kan uppstå.
Om du har möjlighet, särskilt om du är osäker på vad du känner, bör du kontrollera blodsockret med fingerstick. Om du inte har möjlighet ska du vid misstanke om lågt blodsocker genast ta druvsocker eller motsvarande:
- Två till fyra druvsockertabletter (eller sockerbitar) eller juice (1.5 dl) eller mjölk (3 dl), eller annat sött som finns tillhands.
- Om du inte strax ska äta en vanlig måltid bör också du ta ett mellanmål med långverkande kolhydrater, t.ex en grov smörgås, en frukt.
- Fundera över varför blodsockerfallet uppstod – så du kan undvika att det uppstår igen.
Du och dina anhöriga ska ha tillgång till Glukagon för injektion vid allvarligt blodsockerfall och medvetandepåverkan, då du som patient inte kan få i dig mat eller dryck. Glukagon, som är ett blodsockerhöjande hormon för injektion, fås på recept och information om hur det används kan du och dina anhöriga få vid besök på mottagningen. Vid blodsockerfall med medvetandepåverkan ska ambulans tillkallas, även om Glukagon givits. Ring 112. Glukagon finns även som nässpray för förskrivning på recept. Den ingår dock inte i läkemedelsförmånen.
Hyperglykemi
Högt blodsocker, hyperglykemi, kan uppstå av olika orsaker, tillfälligt eller under längre tid. Faktorer som höjer blodsockret är förutom kolhydratrik mat och dryck, fysisk inaktivitet, akut sjukdom, operationer, infektioner med feber, stress, vissa läkemedel exempelvis kortison.
Har man inte diabetes varierar blodsockret mellan 4-8 mmol/L. Måttlig stegring av blodsockret känns oftast inte av, men om värdet stiger över 12-15 mmol/L kan man känna törst och trötthet, vid ännu högre blodsockerhalt ökar urinmängderna, synen kan bli suddig.
En tillfällig stegring av blodsockret som orsakats av något du ätit eller tillfällig stress behöver vanligtvis inte åtgärdas annat än med uppföljning med ny blodsockermätning eller sensoravläsning. Har du typ 1 diabetes gör du vanligtvis daglig justering av dina kortverkande insulindoser beroende på måltidsinnehåll och planerad eller genomförd fysisk aktivitet. Många använder insulinpump och program för uträkning av korrektionsdoser och insulinbehov utifrån måltidens kolhydratinnehåll. Vid typ 2 diabetes har man oftare en fast behandling med tabletter och/eller injektioner och förändring av läkemedelsdoser ska då diskuteras med någon i diabetesteamet.
Vid återkommande eller ihållande höga blodsockervärden bör du kontakta diabetesmottagningen.
Vid typ 1 diabetes bör du vara särskilt uppmärksam vid hyperglykemi och risken för ketonbildning/syrabildning.
Ketoacidos (syraförgiftning eller ketonförgiftning)
Vid brist på insulin blir man snabbt akut sjuk med viktminskning, törst och stora urinmängder, illamående, buksmärtor och kräkningar. Att man kissar mycket beror på att när blodsockret blir högt spiller det över till urinen och drar med sig vätska. Eftersom kroppen upplever svält (socker/glukos kommer inte in i cellerna) så börjar fettväven brytas ner i hög takt och sura biprodukter (syror/ketonkroppar) bildas. När kroppsvätskorna blir sura så uppstår ofta buksmärtor, muskelvärk och illamående. Detta, som även kallas diabetesketoacidos eller syraförgiftning, är ett akut tillstånd som måste behandlas med vätska och insulin, ofta på sjukhus. Om du misstänker diabetes eller har diabetes och har besvär som ovan ska du kontakta oss på diabetesmottagning under våra öppettider, se kontaktuppgifter. Övriga tider hänvisar vi till 1177 där du kan få sjukvårdsrådgivning.
Diabetes typ 2
Diabetes typ 2 orsakas av en nedsatt känslighet för insulin i muskler, lever och fettväv i kombination med en minskad och försenad frisättning av insulin i samband med måltider. Glukoshalten (blodsockret) blir därför högre än normalt, ofta både på morgonen efter nattens fasta och efter måltiderna.
Normalt är fasteblodsocker under 6,1 mmol/L och efter en måltid under 8 mmol/L.
Många med typ 2 diabetes har övervikt. Det är vanligt att man samtidigt med diabetes också behandlas för, eller får inleda behandling för, blodfettsrubbning och förhöjt blodtryck. På senare tid har man funnit att diabetestyp 2 sannolikt har flera undergrupper som har varierande behandlingsbehov och risker för följdsjukdomar. Det är därför viktigt att fastställa individuellt mål för behandlingen av blodsocker, blodfetter och blodtryck.
Vid diabetes behandlar man för att må bra i stunden, men också för att förhindra uppkomst av komplikationer. Ju längre man haft diabetes ju större är risken, men den påverkas även hur väl behandlingsmålen nås. De första åren efter diabetesdiagnos bör man sträva efter i stort sett normala blodsockervärden, blodfetter och blodtryck.
Grund för behandlingen är bra kost och regelbunden motion. I regel startas tidig behandling oftast med tablett Metformin. Det är en väl beprövad diabetesmedicin som tas 2-3 gånger per dag i samband med måltid. Några patienter har svårt att tåla ordinerad dos på grund av magbesvär och man kan då behöva pröva sig fram med lägre dos och i vissa fall byta till annat läkemedel.
Vid kontraströntgenundersökning eller vid situationer med risk för uttorkning (maginfluensa, hög feber) görs tillfälligt uppehåll i behandlingen.
Man bör uppnå rökfrihet.
Behandling av diabetes typ 2 på Ersta sjukhus
Diabetes typ 2 diagnostiseras och följs upp i primärvård, hos allmänläkare och diabetessjuksköterska i primärvård. Med tiden behövs ofta tillägg av läkemedel och det finns en mängd alternativ som man ibland behöver samråda kring med en diabetesspecialistmottagning. Du kan då bli remitterad till vår diabetesmottagning för diskussion kring utvidgad behandling och vilka alternativ som kan bli aktuella beroende på din hälsa i övrigt, andra läkemedel och komplicerande sjukdomar, som hjärt- eller njursjukdom.
Ofta kommer du till oss för några besök då vi går igenom och justerar medicinering. Inför besöket får du ta prover för diabetesläget (HbA1c), njurfunktionen, inklusive urinprov för äggvita, blodfetter, saltbalans. Till besöket vill vi att du tar med din blodsockermätare och att du under minst tre dygn mätt blodsocker direkt före och 1,5-2 timmar efter huvudmåltiderna. Ibland kan det vara aktuellt att träffa dietist eller fotterapeut i samband med besöket.
Som en följd av diabetes och särskilt vid samtidig blodtrycks- och blodfettsrubbning är det vanligt med sjukdomar i hjärt- och kärlsystem såsom hjärtinfarkt, stroke, försämrad blodcirkulation i ben och fötter. Det kan därför vara aktuellt med kontakt med hjärtspecialist eller om sår på fötterna uppstår med sårmottagning. Vi ser även över om och när du senast var på ögonbottenundersökning.
Läkemedel
Vilka läkemedel som kan vara aktuella som komplement till eller istället för Metformin vid typ 2 diabetes, kommer din läkare att diskutera med dig.
Oavsett läkemedelsbehandling är kost och motion fortsatt viktiga delar av behandlingen. Insulin kan tillfälligt behövas i samband med annan sjukdom eller vid kortisonbehandling som höjer blodsockret påtagligt. Insulininjektionerna kan återigen ersättas med annan behandling när det som utlöste försämringen är över.