Hannah, som egentligen heter något annat, berättar om vilken stor förändring det är för ett barn att tas från sin hemmiljö oavsett hur det har sett ut hemma. Det är inte heller säkert att allt har varit dåligt.
- Barnen har ofta mycket blandade känslor inför förövaren och för det som har varit och de behöver få stöd i att komma tillrätta med sina känslor.
Vi pratar om att det är OK att älska pappa även om han inte får en att må bra.
- Detta är så mycket mer komplext för ett barn än en vuxen. Barnet kanske inte vill prata med mamma men de behöver en vuxen. Det kan vara bra då att träffa någon som har pratat med många barn i samma situation och kan hjälpa till att göra det som hänt förståeligt.
Olika reaktioner hos barn som får bevittna och vara med om våld
Många barn i familjer där det finns våld tar stort ansvar och tänker själva att de ska behöva lösa situationen. Dessa barn behöver få göra barnsaker när de kommer till boendet och känna att det finns andra som hjälper till med vuxensakerna. Andra går tillbaka, börjar prata bebisspråk och vill ha napp trots att de är sju år. Hannah berättar att barnet kan vara livrädd för, arg på eller i maskopi med pappan, eller allt detta samtidigt.
- Det händer att pappan har pratat illa om mamman framför barnen och kanske sagt till dem att inte lyssna på henne. Då kan det bli mycket svårt för mamman och hon känner kanske att hon inte längre är behörig att säga till sina barn. Vi lyfter det vi ser med mamman och om hon behöver hjälp i sin föräldraroll får hon det. Det är viktigt att aldrig skuldbelägga varken mamman eller barnet för en sådan sak.
Tryggheten alltid först
Oavsett letar barnet efter och vill skapa trygghet och barn uttrycker detta på olika sätt. Hannah behöver möta barnet där det är.
- Vissa barn har ett enormt behov att av att prata och börjar med det så fort de märker att det finns någon som lyssnar, berättar Hannah. För andra är det väldigt svårt och kan ta lång tid. Sen behöver jag ta mig tid och lyssna på och ta emot allt som sägs. Något som verkar vara oviktigt för en vuxen kan vara livsviktigt för ett barn. Det kan handla om allt från att favoritnallen är kvar hemma till frågor om lägenheten man hamnat i.
Det första som sker när ett barn kommer till Fristad är en så kallad sammanhangsmarkering. Då berättar personalen vart barnet har kommit och vad ett skyddat boende är.
- Vi lägger våldet i dåtid. Vi pratar också med mamman om hur viktigt det är att barnen får veta varför de har flyttat till ett skyddat boende.
Vardagen på Ersta Fristad ska vara så ”vanlig” som möjlig för barnen. De går i skolan och undervisas av ett lärarteam som kommer till boendet varje dag. Teamet har kontakt och samverkar med barnens skola. Fristad har också en verksamhet som liknar förskola för de mindre barnen.
Barnen blir ett verktyg
Hannah berättar att det finns våldsutövare som använder barnen för att komma åt mamman efter en separation.
- Det är tyvärr vanligt att en våldsutövande pappa inte sätter barnets bästa i fokus utan istället använder dem som ett verktyg för att på olika sätt komma åt mamman. Det gör ont i hjärtat att se å ena sidan ett barn som längtar efter sin pappa och i andra änden en pappa som har sitt fokus på att kontrollera och skada mamman. Hur förklarar man det för ett barn?
Det är många gånger en stor sorg för dessa mammor att barnen inte kan ha en fungerande relation med sin pappa, de får ofta skuldkänslor gentemot sina barn.
- Ett barns saknad efter sin pappa kan utgöra en säkerhetsrisk för en våldsutsatt mamma. Vi ser mammor som sätter sig själva i stor fara för att tillmötesgå sitt barns önskan av kontakt med pappa. Vetskapen om att pappa vill döda mamma är en alldeles för stor oro för ett litet barn att bära, det är därför svårt för ett barn att förstå varför hen inte kan träffa pappan. Vi ser också barn som inte kan lämna sin mammas sida för att de är rädda för att något ska hända när de inte är där och kan skydda henne. Så ska inget barn behöva känna!
Allt form av våld är allvarligt och skadligt. Sök hjälp!
Våld kan vara så mycket mer än fysiskt, det är varje handling som kränker eller utsätter en person att göra saker mot sin vilja. Allt form av våld är allvarligt och skadligt och man måste ta sig själv på allvar. Hannah listar de viktigaste sakerna att tänka på för den som är utsatt för våld:
- Du har alltid rätt till skydd och stöd om du är våldsutsatt. Det är aldrig ditt fel - ansvaret ligger alltid hos den som utövar våldet.
- Sök alltid hjälp, hos socialtjänsten eller gå till polisen och gör det igen om ingen lyssnar!
- Om du är utsatt för våld och har barn vet ofta barnen mycket mer än du tror. De hör, ser och känner framför allt.
- När du pratar med dina barn, gör det i samband med att ni ska lämna och ta det väldigt basic. Det är skadligt och allvarligt att bevittna och utsättas för våld och dessutom olagligt. "Jag måste ta dig härifrån".
- Om du är utsatt för våld och planerar att lämna, packa det nödvändigaste och ge till en väninna så att du är förberedd. Det viktigaste att få med sig är ID-handlingar som pass och det viktigaste för barnet.
- Om det kommer en polis till platsen säger de ofta att du kommer att kunna komma tillbaka och hämta dina saker senare. Det sker väldigt sällan.
Stärkta rättigheter för barn i skyddat boende
På Ersta Fristad jobbar vi med ett tydligt barnperspektiv i allt vi gör. Den 1 april 2024 trädde en ny lag i kraft som rör barn i skyddat boende. "Lagen om placering av barn i skyddat boende" (2024:79) innebär att barn som placeras på skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare ska bedömas och beviljas insatsen individuellt. Barnen ses nu inte längre som medföljande till föräldern som placeras. Syftet med lagen är att stärka barnrättsperspektivet och ge barnen ökat skydd och stöd.
På Ersta Fristad har vi barnansvariga socionomer som arbetar specifikt med barnen. Barnansvarig har kunskap i att bemöta och hjälpa barn och unga som varit utsatta för våld och övergrepp. Hos oss får barnen egna kontaktpersoner som ser till att barnens individuella behov blir tillgodosedda. De dokumenterar i barnets egna journal och ansvarar för uppföljning med placerande barnhandläggare. Barnansvariga följer även upp mammans föräldraförmåga och har vid behov samtal med mamman om barnets situation.
Barnets kontaktperson erbjuder även barnet:
- Sammanhangsmarkering.
- Stödsamtal där barnet utifrån ålder, mognad och individuella förutsättningar ges utrymme att bearbeta upplevelser av våld i olika former.
- Stöd och samverkan för att barnet ska kunna delta i reguljär förskola eller skola.
- Aktiviteter som syftar till att ge en meningsfull fritid under vistelsen i boendet.
