Vid diakonissanstalten Kaiserswerther Diakonie i Tyskland fanns på 1800-talet en tradition med adventsljus i en gran. Barnhemsbarn fick tända sju ljus per adventssöndag och läsa bibeltexter om Jesus. När juldagen kom var granen full av ljus.
Ersta diakonis första föreståndarinna, Marie Cederschiöld, studerade i Kaiserwerth och såg detta. Det är belagt att Ersta diakoni haft grantändning under advent åtminstone sedan 1872, då Ersta kyrka invigdes, säger Urban Beckfjäll på Ersta museum.
Grantändningen på Ersta är troligen första gången man i Sverige använder ljus för att markera adventssöndagarna. Grantändningen kan alltså ses bakgrunden till de fyra ljusen på köksbordet.
Utifrån grantändningen uppstod senare traditionen med fyra adventsljus samt ljusstaken med sju ljus. Hur eller var vet vi inte.
Inte mycket är belagt i skrift men en teori är att adventsljusen spreds med de diakonissor som utbildades här och som arbetade på sjukhus, barnhem och skolor i hela Sverige, säger Urban Beckfjäll.
Kring 1920-talet var adventsljusstaken allmän i Sverige och sedan dess intimt förknippad med den svenska julpyntet.
Ersta kyrka först även med julkrubban
I Ersta kyrka var man också väldigt tidig, kanske till och med först i svenskkyrkligt sammanhang, med att skapa en julkrubba.
Julkrubban uppfanns av det katolska helgonet Franciskus på 1200-talet och då var det levande människor och djur som spelade upp julberättelsen. I det lutherska Sverige ansågs julkrubbor ända in på 1900-talet vara ”för katolskt”, men i enstaka hem (ofta välbärgade med utländskt, katolskt påbrå) kunde de förekomma.
Marie Cederschiölds agerande var, som med så mycket annat, radikalt
– Marie Cederschiöld skriver i sin dagbok redan år 1852 att hon satt upp en Betlehemshydda på diakonssanstalten. Detta kan vara den tidigaste julkrubban som sattes upp i ett svenskkyrkligt sammanhang, säger Urban Beckfjäll.
På den tiden skulle ingen svenskkyrklig präst drömma om att sätta en krubba inne i kyrkan utan hennes agerande kring detta, som med så mycket annat, var för tiden ansett radikalt. Först under 1900-talet sprider sig sedan trenden med julkrubbor i svenska kyrkor och sedermera till svenska hem.
Den julkrubba som står i Ersta kyrka idag är från 1905. De vackra, men sköra, krubbfigurerna skänktes till Diakonissanstalten av Antonia Borg, vars make, som var sjökapten, hade köpt dem i Tyskland.
Med i arbetet med att bygga julkrubban är varje år de pensionerade diakonissor som fortsatt bor kvar på Erstaklippan. I det vackra landskapet av mossa och växter flyttar sig sedan figurerna närmare och närmare stallet ju närmare jul vi kommer.
Julkrubban finns att beskåda i Ersta kyrka mellan den 10 december till den 6 december. Kyrkan är öppen mellan kl 08.00-16.00 samt på helger och kvällar i samband med gudstjänster och konserter.
Varmt välkommen att beskåda julkrubban och se var figurerna befinner sig när just du är där.
