Pådrivande bakom beslutet att det ligger en kyrka på Erstaklippan var Diakonissällskapets föreståndare Christoffer Bring. Sedan Ersta diakoni flyttat sin verksamhet från Kungsholmen, där Erstas första sjukhus öppnade, till Erstaklippan så hade det funnits en bönesal på sjukhuset som invigdes 1864, men lokalen var trång och det gick inte att fira helig nattvard där.
År 1865 påbörjades insamlingsarbetet för att bekosta kyrkobygget och den 29 december 1872 så invigdes den av ärkebiskop Anton Niklas Sundberg. Arkitekt, tillika kyrkans första organist och själv medlem av Diakonissällskapet, var Per Ulrik Stenhammar. Han hade tidigare ritat Ersta sjukhus (idag rivet) och Diakonisshuset (byggnaden där Ersta terrass har sin servering idag) mellan åren 1863–1864.
Arkitektuppdraget för Ersta kyrka stod mellan Stenhammar och Axel Kumlien. Stenhammar ritade två olika förslag: det ena en långkyrka med plats för 800 personer och så det lite mer överraskande förslaget om en rundkyrka, också med plats för 800 personer. Styrelsens fastnade för det sistnämnda förslaget men protokollen berättar tyvärr inte mer om de bakomliggande resonemangen.
En åttkantig kyrka
Kapellet blev således åttkantigt och präglas av en nygotisk stil. Storleken på fönstervåningen är avgörande eftersom kapellet saknar ljusgård (lanternin). De höga, luftiga stjärnvalven bärs upp av åtta lätta pelare, som under läktaren är förbundna med varandra av så kallade åsneryggar. Skeppsholmskyrkan (uppförd 1824–1842) är en inspirationskälla, som i sin tur hämtat inspiration från kung Gustav III:s icke-realiserade vision om ett romerskt Pantheon. En annan inspirationskälla var de reformerta inflytanden som präglade den evangelisk-lutheranska diakonissrörelsen i Tyskland och som födde en sorts ”evangelikansk predikokyrka”.
Ersta kyrka var den första byggnaden i en sakral helhetsmiljö som även kom att bestå av klockstapel, gravkapell och prästgård. Dessa byggnader uppfördes i en liknande stil och ritades av Axel Kumlien. Klockstapeln restes utanför kapellet och togs i bruk första söndagen i advent 1877. 1969 byttes den ut mot den du kan se på Erstaklippan idag. Gravkapellet byggdes 1881 på södra sidan om kyrkan men revs 1907 och ersattes av motsvarande lokaler i sjukhuset på Fjällgatan. Prästgården byggdes 1889–1890 på en höjd bakom kapellet och revs 1966 för att ge plats för personalbostäder.
Med kyrkorummet i fokus
Fokus i kyrkorummet har alltid varit krucifixet från Oberammergau. Dess bild präglas på alla oblater som tillverkats i Ersta oblatbageri sedan 1909. År 2020 skadades krucifixet vid ett fall men har aktsamt restaurerats.
Ersta diakoni var bland de första kyrkliga miljöerna i Sverige som hade julkrubba. Marie Cederschiöld beskriver en ”Betlehemshydda” i verksamheten redan 1852. Ersta kyrkas nuvarande krubbfigurer är över hundra år och varje år kommer besökare hit för att se det omfattande krubblandskapet.
Från 1880-talet till 1960-talet tillverkade Ersta paramentavdelning kyrkotextil. Några av de textilier vi använder tillverkade vi redan på 1880-talet. När kyrkan renoverats har vissa textiler anpassats för att kunna fortsätta användas. Ersta kyrka har många goda exempel på både antik och modern svensk textilkonst.
1971 invigdes den nuvarande orgeln, byggd av Olof Hammarberg. Den har 21 stämmor, varav några sparades från den tidigare Åkerman och Lund-orgeln.
Två omfattande renoveringar
Kyrkan genomgick en grundlig renovering 1968–1969. Kyrkbänkarna ersattes av björkstolar och innerväggarna målades röda. Diakonkåren bekostade rosettfönstret ovanför altaruppsatsen. Det utfördes av konstnären Lars Rolf. Duvor symboliserar diakonin och fönstrets cirkelform diakonins världsomfattande utsträckning. Duvorna sänds ut i par liksom Jesu lärjungar. I deras sällskap finns den helige anden, symboliserad av eldstungor.
2014 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Jonas Lindwall. Kyrkan återfick då en ljus färgsättning. Ett nytt altare och en ny dopfunt invigdes. Nya bänkar och andra trämöbler tillkom.
I samband med renoveringen skänkte Ersta diakonkår lampetter och ikoner. Dessa ikoner utfördes av Erland Forsberg. Diakoni är den gemensamma nämnaren i motiven. Ikonerna närmast altaret fanns sedan tidigare. ”Gudsmodern” av Ersta-medarbetaren Karl- Gustaf Johansson, samt ”Kristus” av Gabriel Briones. I sakristian finns ”Födelseikonen” av KG Johansson. Den visas ibland tillsammans med julkrubban.
I Ersta kyrka sker gemensam bön de flesta vardagar. Gudstjänster som är öppna för alla firas regelbundet. Flera körer finns inom Ersta kyrkas sammanhang och bidrar till gudstjänstliv och konsertverksamhet.
