Under 1800-talet etablerades en tradition i Tyskland där sju ljus tändes i en gran varje adventssöndag. Marie Cederschiöld, Ersta sjukhus första föreståndare, utbildade sig på Kaiserwerths diakonissanstalt utanför Düsseldorf i Tyskland och såg där hur barnhemsbarnen fick tända ljusen i adventsgranen och läsa bibeltexter.
– Hon gillade idén och det var troligen hon som personligen tog det till Sverige. Det är i skrift belagt att man tänt adventsljus inom Ersta diakoni sedan 1870-talet, säger Urban Beckfjäll, ansvarig för Ersta museum.
Utifrån adventsgranen skapade man i Ersta kyrka sedan en ljusstake med sju respektive fyra ljus, och det är just den sistnämnda ljusstake som vunnit en oerhört popularitet i hela landet.
– Inte mycket är belagt i skrift, men en teori är att adventsljusen spreds med de diakonissor som utbildades här och kom att jobba som sjuksköterskor på sjukhus, barnhem och skolor i hela Sverige, säger Urban Beckfjäll.
Kring 1920-talet var adventsljusstaken allmän i hela Sverige och sedan dess är den intimt förknippat med det svenska julpyntet och finns i stort sett i vart och vartannat hushåll.
Ersta kyrka först även med julkrubban
I Ersta kyrka var man också väldigt tidig, kanske till och med först i svenskkyrkligt sammanhang, med att skapa en julkrubba.
Julkrubban uppfanns av det katolska helgonet Franciskus på 1200-talet och då var det levande människor och djur som spelade upp julberättelsen. I det lutherska Sverige ansågs julkrubbor ända in på 1900-talet vara ”för katolskt”, men i enstaka hem (ofta välbärgade med utländskt, katolskt påbrå) kunde de förekomma.
Marie Cederschiölds agerande var, som med så mycket annat, radikalt
– Marie Cederschiöld skriver i sin dagbok redan år 1852 att hon satt upp en Betlehemshydda på diakonssanstalten. Detta kan vara den tidigaste julkrubban som sattes upp i ett svenskkyrkligt sammanhang, säger Urban Beckfjäll.
På den tiden skulle ingen svenskkyrklig präst drömma om att sätta en krubba inne i kyrkan utan hennes agerande kring detta, som med så mycket annat, var för tiden ansett radikalt. Först under 1900-talet sprider sig sedan trenden med julkrubbor i svenska kyrkor och sedermera till svenska hem.
Den julkrubba som står i Ersta kyrka idag är från 1905. De vackra, men sköra, krubbfigurerna skänktes till Diakonissanstalten av Antonia Borg, vars make, som var sjökapten, hade köpt dem i Tyskland.
Med i arbetet med att bygga julkrubban är varje år de pensionerade diakonissor som fortsatt bor kvar på Erstaklippan. I det vackra landskapet av mossa och växter flyttar sig sedan figurerna närmare och närmare stallet ju närmare jul vi kommer.
Julkrubban finns att beskåda i Ersta kyrka mellan den 10 december till den 6 december. Kyrkan är öppen mellan kl 08.00-16.00 samt på helger och kvällar i samband med gudstjänster och konserter.
Varmt välkommen att beskåda julkrubban och se var figurerna befinner sig när just du är där.
