Efter - obesitasoperation

Uppvaket

När operationen är genomförd väcks du när du ligger på operationsbordet och flyttas till en sjukhussäng. Sängen skjutsas till uppvaket och där du är fortsatt övervakad via monitor och sjukvårdspersonal. Första timmarna efter operationen ligger du på en uppvakningsavdelning. Här får du tillsammans med sjuksköterskan träna på att vidga dina lungor för att underlätta andningen efter operationen. Det sker med ett så kallat PEP-munstycke som ger motstånd och på så sätt tränar dina lungor. Sjukvårdspersonalen hjälper dig så att du kan sitta på sängkanten alternativt i en stol. Vi kontrollerar att det går bra att dricka och gå på toaletten enligt vissa utskrivningskriterier. Vanligtvis flyttas du till vårdavdelningen redan efter en-två timmar, men vid behov kan du få stanna längre.

Smärtlindring under din sjukhusvistelse

Det är vanligt med värk/smärta i buken efter operationen. Vid titthålsoperationer är det även vanligt med värk från axelpartiet, vilket beror på den koldioxid som användsför att vidga magen under titthålsoperationen. En god och effektiv smärtlindring gynnar sårläkningen och minskar risken för infektioner. Det är viktigt att du talar om för personalen när du har ont. Det är bara du som vet hur stark din smärta är och därför ska smärtlindringen anpassas efter dina behov. Det finns ingen fördel med att ”stå ut” med smärtan, eftersom det ger en ökad belastning för kroppen och kan försämra din återhämtning. Med hjälp av en smärtskala, VAS (Visuell Analog Skala) så bedöms din smärta efter operation. Skalan är graderad från ”ingen smärta” till ”värsta tänkbara smärta” på en 10-gradig skala.

Rörelse och aktivitet

Så här gör du för att ta dig i och ur sängen utan att anstränga operationsområdet:

  • Böj upp ett ben i taget, rulla över på sidan
  • För benen över sängkanten
  • Vänd dig mot kudden och skjut ifrån med armarna
  • För att komma tillbaka gör du samma sak fast tvärtom

Tänk också på att:

  • Rör på dig ofta
  • Sitt gärna uppe, men allra bäst är att vara uppe och gå. Det hjälper även magen att komma igång
  • Trampa gärna upp och ned med fötterna när du sitter eller ligger, det ökar cirkulationen och motverka proppar i benen.

Snabbare återhämtning och mindre risker

Dessa råd minskar risken för komplikationer, bidrar till snabbare återhämtning och påskyndar även återgången till normal tarmfunktion:

Efter en operation under narkos är det vanligt att man får svårare att djupandas. En följd av det blir ökad mängd slem i luftvägarna som till exempel kan leda till lunginflammation.

  • Andas djupa andetag
  • Minst 10 x 2 djupa andetag varje vaken timme

En effektiv andning ger mer syre till blodet och gör att eventuellt slem förflyttar sig lättare och kan hostas upp så fort som möjligt.

Hosta

Det är enklast att hosta i sittande ställning. För att avlasta operationsområdet kan du hålla om magen med händerna eller med en kudde.

Huffa - en skonsam variant av hosta
Andas in långsamt och djupt. Andas sedan ut kraftfullt precis som om du skulle imma en spegel. Huffa är ett bra och skonsamt sätt att rensa luftvägarna. Försök att huffa ett par gånger under dagen efter operationen, och naturligtvis vid behov.

Kost på sjukhuset
Under operationsdygnet får du dricka klara drycker upp till 1 liter. Klara drycker är vatten, äppeljuice, saft, kaffe och te med lite mjölk i samt buljong. Det ska ta ungefär 20 minuter att få i dig 1 dl vätska, du ska dricka små klunkar eller med hjälp av en tesked. Det resterande vätskebehovet får du via dropp. Dagen efter operationen får du pröva annan flytande kost det vill säga fil, yoghurt, fruktsoppa och släta soppor enligt måltidsordningen. Vid hemgång ska du förväntas klara av att få i dig en viss mängd vätska cirka 1,5 liter per dygn.

I samband med operationen kommer du att träffa en dietist. Mötet sker antingen vid narkosbedömningen dagen före operationen eller på avdelningen efter din operation.

Utskrivning

Vårdtiden varierar men det vanligaste är att du blir utskriven dagen efter operation. Kommer du från ett annat län än Stockholms län så kan din tid på sjukhuset bli något längre. Före hemgång träffar du din kirurg för utskrivning. Det sker vanligtvis före lunch på utskrivningsdagen. Recept samt sjukintyg skrivs ut om behov finns. Du som opererats med Sleeve gastrektomi kan uppleva illamående, vilket lindras med läkemedel. Vid kraftigt illamående kan sjukhusvistelsen bli något förlängd.

Normal sjukskrivningstid är cirka två veckor.

Du har även ett utskrivningssamtal med en sjuksköterska som uppmanar dig att att läsa informationen här på hemsidan som handlar om om fasen efter din operation. Innan du får åka hem får du tid för återbesök/telefonuppföljning till en dietist och en obesitassjuksköterska.

Du får recept på följande läkemedel, vitaminer och mineraler

Alvedon 500 mg – mot smärta vid behov
Oxynorm 5 mg – mot svår smärta vid behov
Fragmin 5000E – blodförtunnande, tas 1 gång dagligen, under 7-10 dagar (eller så länge du fått recept på). Se hur du tar din spruta här: instruktionsfilm
Omeprazol – tas under fyra veckor

Vitaminer och mineraler

Alternativ 1:
Behepan – vitamin B12, tas livslångt
Kalcipos-D – kalcium, vitamin D, tas livslångt
Duroferon – järn, tas livslångt
Multivitamin Kvinna – tas livslångt (receptfritt)

Alternativ 2:
Baricol Complete eller Medmade - komplett vitamin- och mineralpreparat, tas livslångt (receptfritt).
Sleeve gastrektomi-patienter ska även ta Primperan 10 mg mot illamående vid behov.

Smärtlindring vid hemkomst

Värk och smärta från operationsområdet brukar kännas cirka en vecka efter operationen för att sedan avta. Värk från axlar kan sitta i upp till några veckor efter operationen. Smärtstillande läkemedel har bäst effekt om du tar dem regelbundet. Du kan ta paracetamol (till exempel Alvedon eller Panodil) enligt ordination, vid behov och i kombination med de övriga kompletterande tabletter du fått recept på. God smärtlindring underlättar fysisk aktivitet som du behöver för att minska risken för bland annat blodpropp och lunginflammation. Ökad smärta kan vara en varningssignal om att något är fel. Blodpropp: För att minska riskerna för blodpropp är det viktigt med tidig mobilisering. Därtill ska du under 7-10 dagar (eller så länge du fått recept på) ta blodförtunnande medicin genom en spruta i bukens underhudsfett eller lårets ovansida. Du kommer att få instruktioner om detta vid hemgång.

Förbandsskötsel

Det går bra att duscha när det har gått 24 timmar efter operationen. Du ska dock inte använda tvål på operationsområdet. Du bör inte bada innan operationssnittet är helt läkt och stygnen är borttagna. De klamrar som används vid operationen för att sluta såren i huden tas bort cirka 2 veckor efter operationen på din ordinarie vårdcentral. Information om detta får du av din sjuksköterska före hemgång.

Om du har fått duschförband över operationssnitten kan förbanden sitta kvar upp till en vecka efter operationen. Byt förband vid behov, det går bra att använda kirurgtejp direkt på operationssnittet. Kirurgtejp och förband finns att köpa på apotek. Ibland kan ett blåmärke uppstå runt operationssnitten, det är normalt och försvinner vanligtvis inom 1-2 veckor.

Varningssignaler och besvär

Rodnad, värmeökning, ömhet i operationsområdet, tilltagande smärta eller upprepade kräkningar är varningssignaler och tecken på att du ska kontakta sjukhuset. Så också om du får feber över 38 grader.

Aktivitet och motion hemma

Det är viktigt att vara i rörelse och försöka leva som vanligt när du kommer hem. Du kan redan dagen efter operationen börja promenera och efter några dagar återgå till normala aktiviteter. Om du skulle ta i för mycket brukar kroppen säga ifrån, därför är det viktigt att lyssna till signaler såsom smärta, yrsel med mera och därefter starta igen försiktigt.

Baserat på dina individuella förutsättningar kan målet för din aktivitetsgrad vara att successivt uppnå de generella rekommendationerna för fysisk aktivitet som är minst 150 minuter måttligt intensiv eller 75 minuter högintensiv aktivitet per vecka. Ett exempel på hur man kan uppnå det kan vara 30 minuters promenader, 5 gånger i veckan.

Vid måttlig intensitet utför du en aktivitet där du blir varm och ansträngd, men fortfarande kan föra ett samtal.

Vid hög intensitet skall det vara svårt att föra ett samtal.

Till den som har stillasittande arbete eller fritid, rekommenderas utöver detta, korta bensträckare. Muskelstärkande fysisk aktivitet som styrketräning bör utföras minst 2 ggr/vecka och kan påbörjas cirka 4 veckor efter operationen. Vid ledproblem kan cykling, stavgång eller bassängträning (när såren på magen har läkt) vara bra alternativ.

OBS! Undvik att bära och lyfta tungt under sjukskrivningsperioden.

Alkohol

De som har gått igenom en Gastric bypass-operation upplever många en snabbare påverkan av alkohol. Vissa upplever att de tål mindre mängd alkohol efter operationen. Sannolikt finns det även en viss ökad risk för alkoholberoende efter operationen. Alkohol i alla former är kaloririkt och överkonsumtion motverkar därför effekten av operationen. Alkohol är också aptitstimulerande vilket kan medföra för stort matintag. Ett glas vin eller öl vid speciella tillfällen går bra.

Läkemedel

Om du tar läkemedel regelbundet för olika tillstånd är det viktigt att detta kontrolleras och vid behov justeras efter operationen. Tala med din läkare.

För dig med diabetes

Efter operationen brukar vanligen behovet av blodsockersänkande läkemedel minska. En noggrann övervakning av ditt blodsocker är därför viktigt efter operationen. Metformin och eventuellt medellångverkande insulin minskas vanligen med 30-50 % av doseringen före operation, övrig anti-diabetisk medicinering brukar vanligen utsättas. Det här diskuterar du med din ansvariga läkare.

Munhygien

Eftersom kosten innehåller många små måltider är noggrann tandhygien mycket viktig. För att minska risken för karies kan du exempelvis skölja munnen med vatten efter varje måltid eller tugga fluortuggummi.

Om du känner att maten smakar illa, om tungan har en vit beläggning eller är ilsket röd så kan det vara tecken på att du har fått en svampinfektion. Att borsta tungan samt gurgla med kolsyrat vatten kan hjälpa. Om beläggningen inte försvinner, kontakta din vårdcentral.

Dumping

Före din operation stannade maten kvar för bearbetning i magsäcken under 2-4 timmar, för att sedan passera ut i små mängder till tunntarmen. Då maten efter operationen kommer snabbare ut i tarmen kan det leda till symtom som matthet, svår trötthet, kallsvettning och hjärtklappning efter en måltid. Det är inte farligt men kan upplevas som obehagligt. Tillståndet kallas dumping, och kan bäst undvikas om du äter långsamt, inte dricker till måltider, samt att du undviker alltför stora portioner och framförallt kolhydrater (socker).

Förstoppning eller lös avföring/diarré

Förstoppning är vanligt den första tiden efter operationen. Du undviker förstoppning genom att röra på dig enligt sjukgymnastens rekommendationer eftersom fysisk aktivitet ökar tarmens rörelser. Om du blir förstoppad kan du prova katrinplommon-dryck och om inte det hjälper finns Laktulos att köpa receptfritt på apotek. Det är dessutom viktigt att du får i dig den totala vätskemängden som dietisten rekommenderat. Vissa personer drabbas av något lösare avföring jämfört med före operationen.

Kost

Kostbehandlingen efter operationen är indelad i tre perioder. De första två veckorna efter operationen äter du flytande kost, därefter äter du purékost under två veckor för att sedan övergå till normalkost i små portioner som du sedan ska äta resten av livet. Du kommer att få noggrann information av din dietist. Operationen leder ofta till en snabb och bestående mättnadskänsla i samband med matintag. Det innebär att portionerna måste vara små, du måste tugga maten väl och äta långsamt.

Vecka 1 och 2 efter operationen

Flytande kost i 2 veckor

Det är viktigt att du äter på regelbundna tider och fördelar matintaget väl över dagen.

Du ska äta sju måltider per dag.

Du börjar äta flytande kost redan dagen efter operationen. Det är viktigt att inte äta eller dricka för fort. Drick små klunkar alternativt använd en tesked att äta med. Det är viktigt att du under flytperioden tuggar din mat, detta för att underlätta för matsmältningen.

1 dl ska ta cirka 20 min att äta eller dricka. En måltid på 2 dl bör initialt ta cirka 30-40 minuter.

Du behöver dagligen inta cirka 2 liter vätska. Denna vätska fördelar du på 1,5 liter soppa och energirik dryck varav minst 0,5 liter bör vara mejeriprodukt, samt minst 0,5 liter kalorifri dryck. Längre fram får du råd om soppa till lunch och middag. Exempel på energirik dryck är mjölk, fil, yoghurt, frukt- och bärsmoothie, grönsaksjuice, välling eller måltidsersättning. Exempel på kalorifri dryck är vatten, te och kaffe utan socker.

Matlagningstips för flytande kost

Laga varma soppor med potatis, grönsaker och rotfrukter. Mixa till slät konsistens och tillsätt 50 g mixat kött, fisk eller fågel per portion. Kokt mosat ägg fungerar bra till grönsakssoppa. Soppan får gärna vara trögflytande. Pulversoppor eller färdiga soppor bör kompletteras med kött, fisk eller fågel, potatis och grönsaker. Mixa till slät konsistens.

Tillsätt 0,5 msk rapsolja eller flytande margarin per portion soppa, totalt 1 msk per dag, för att tillgodose behovet av livsnödvändiga fettsyror. Krydda efter egen smak. För att hålla soppan varm längre kan du prova att servera i en termosmugg.

Mellanmål

Till mellanmål kan du mixa frukt eller bär med fil, yoghurt eller mjölk till en smoothie/mjölkdrink. Fördela gärna 1 dl mager osockrad kvarg per dag i dina smoothies. Ett mellanmål per dag får gärna bestå av flytande måltidsersättning exempelvis Modifast, Nutrilett eller Naturdiet.

Förslag på måltidsordning för flytande kost:

Frukost klockan 7.30
2 dl filmjölk, yoghurt, mjölk eller välling

Mellanmål klockan 10.00
2 dl mejeriprodukt eller frukt-bärsmoothie

Lunch klockan 12.00
2,5 dl varm, mixad soppa

Mellanmål klockan 14.00
2 dl måltidsersättning till exempel Modifast

Mellanmål klockan 16.00
2 dl mejeriprodukt eller frukt-bärsmoothie

Middag klockan 18.00
2,5 dl varm, mixad soppa

Mellanmål klockan 20.00
2 dl mejeriprodukt eller frukt-bärsmoothie.

Samt ytterligare minst 5 dl kalorifri dryck jämt fördelat över dagen. Det underlättar om du skriver upp mängden soppa/dryck samt vid vilken tid du dricker/äter.

Vecka 3 och 4 efter operationen
Purékost i 2 veckor

Det är viktigt att du äter på regelbundna tider och fördelar matintaget väl över dagen.

Du ska äta sju måltider per dag.

Mixa eller mosa maten så att purékosten inte innehåller några hela bitar. Tillsätt totalt 1 msk rapsolja eller flytande margarin i maten per dag.

Ditt totala vätskeintag bör vara cirka 2 liter per dygn inklusive 5 dl mejeriprodukter såsom mjölk, fil eller yoghurt. Mejeriprodukterna rekommenderas som en viktig proteinkälla. 1 dl kvarg eller Keso innehåller ungefär lika mycket protein som 3 dl mjölk, fil eller yoghurt.

Du bör inte dricka i samband med lunch och middag. Drick inte närmare än 20 minuter före måltid och vänta 20 minuter efter måltid.

Matlagningstips för purékost

Mixa eller mosa vanlig mat till slät konsistens. När du mixar helt kött tillsätt lite sås eller buljong, annars blir det torrt och svårt att finfördela. Omelett och andra äggrätter går bra att äta, likaså Keso eller kvarg. Tre av dagens fyra mellanmål rekommenderas innehålla proteinrika livsmedel som exempelvis mejeriprodukt eller ägg.

Måltidsordning, purékost

Frukost klockan 7.30
Alt. 1 2 dl filmjölk, yoghurt eller välling.
Alt. 2 1 dl gröt med fruktmos och 1 dl mjölk.
Alt. 3 1 dl äggröra och 1 dl mjölk.

Mellanmål klockan 10.00
Se förslag nedan

Lunch klockan 12.00
1 dl puré av kött, fisk eller kyckling med
½ dl potatismos samt ½ dl puré av rotfrukter eller grönsaker

Mellanmål klockan 14.00
Se förslag nedan

Mellanmål klockan 16.00
Se förslag nedan

Middag klockan 18.00
Se lunchförslag ovan

Mellanmål klockan 20.00
Se förslag nedan

Mellanmålsförslag

Alternativ 1. 1 dl Keso/kvarg och 1 dl frukt- eller bärsoppa.
Alternativ 2. 1 dl frukt- eller bärpuré /-kräm och 1 dl mjölk.
Alternativ 3. 1 dl äggröra och 1 dl mjölk.
Alternativ 4. 1 dl gröt med fruktmos och 1 dl mjölk.
Alternativ 5. 2 dl yoghurt eller filmjölk/frukt- eller bärsmoothie.

Vecka 5 efter operationen

Efter fyra veckor övergår du till normalkost. Så skall du äta resten av livet.

Det är viktigt att du äter på regelbundna tider. Frukost, lunch och middag samt fyra mellanmål. Tänk på att äta långsamt. Lunch och middagsmålet bör ta 20-30 minuter att äta. Tugga maten väl, det kan göra ont att svälja för stora bitar.

Vid övergången till normalkost rekommenderas att du börjar med mjuk och lättuggad mat, exempelvis fisk, färsrätter eller kyckling skuren i små bitar. Knäckebröd och fiberrikt bröd tolereras ofta väl av magen.

Tillsätt totalt 1 msk rapsolja eller flytande margarin i maten under dagen.

Du bör även i fortsättningen undvika att dricka till lunch och middag utan senast 5 minuter före måltid och 20 minuter efter måltid. Undvik därför att duka med glas. Däremot går det bra att dricka till mellanmål. Ditt totala vätskeintag bör vara minst 2 liter per dygn inklusive 5 dl mejeriprodukter. Kolsyrad dryck kan göra ont att dricka.

Tänk på att

  • Välja magra livsmedel
  • Titta efter nyckelhålsmärkta produkter
  • Lägg gärna upp maten på en liten tallrik
  • Använd måttsats för att mäta upp portionen till en början
  • Lägg upp en portion och inte ta påfyllning
  • Tre av dagens fyra mellanmål rekommenderas innehålla proteinrika livsmedel som exempelvis mejeriprodukt, proteinrikt pålägg eller ägg

Din livsstilsförändring

Begränsa mängden kaloririka livsmedel du äter exempelvis chips och nötter, godis, sockrade drycker som till exempel saft, läsk och energidrycker. Även grädde, glass, fikabröd, dessertostar, sockrade mejeriprodukter som till exempel vaniljyoghurt samt feta mejeriprodukter med mera.

Operationen gör att du måste äta lugnt, regelbundet och små portionerför att må bra, men livsmedelsvalet gör du själv.

Måltidsordning, normalkost

Frukost klockan 7.30
Alt. 1 - 2 dl yoghurt med ½ dl müsli och frukt/bär.
Alt. 2 - 1 dl gröt med bär, 1dl mjölk och ett ägg.
Alt. 3 - 1 skiva bröd, lättmargarin, 2 skivor magert pålägg,
grönsak och ett glas mjölk

Mellanmål klockan 10.00
Se förslag nedan

Lunch klockan 12.00
50-60 g (1 dl) fisk, fågel, kött eller 1 ägg.
1 liten potatis alternativt 1 dl kokt ris, pasta eller bulgur.
½ dl grönsaker, kokta eller råa. Liten mängd sås.

Mellanmål klockan 14.00
Se förslag nedan.

Mellanmål klockan 16.00
Se förslag nedan.

Middag klockan 18.00
Se lunchförslag.

Mellanmål klockan 20.00
Se förslag nedan.

Mellanmålsförslag

Alternativ 1. 2 dl yoghurt/filmjölk med 2 msk müsli samt frukt/bär.
Alternativ 2. 1 hård smörgås med lättmargarin, 2 skivor pålägg, grönsak samt ett glas mjölk/filmjölk/yoghurt.
Alternativ 3. 1 frukt.
Alternativ 4. 1 dl Keso/kvarg med en skivad frukt eller fruktsallad.

Laktos efter Gastric bypass

Efter din Gastric bypass-operation kan du bli känslig för laktos (mjölksocker). Symptom är gaser, magknip och diarré. Prova då laktosfria mejeriprodukter.

Återbesök och uppföljning

Uppföljningen efter operationen är minst lika viktig som själva ingreppet. Uppföljning på Ersta sjukhus sker genom återbesök hos en sjuksköterska och en dietist 6 veckor efter operationen. Under återbesöket kontrolleras vikt och du får berätta hur du mår och hur dina nya matvanor fungerar. Efter 1 år blir du kallad till besök hos en dietist. Efter 2 år kallas du till besök hos en sjuksköterska. Sista återbesöket sker efter 5 år, då kallas du till en dietist.

Vid de planerade årsbesöken kontrolleras den allmänna hälsostatusen, blodvärden, mått och vikt. Tillsammans med kallelsen inför 1, 2 och 5-års-kontrollerna får du en laboratorieremiss så du kan lämna blodprover innan själva besöket. Du får även en hälsoenkät som du ska fylla i och ta med till besöket.

Är du boendes i ett annat län än Stockholms län kan dina återbesök se annorlunda ut. Du ska årligen kontrolleras, de år du inte går till Ersta sjukhus så ska du gå på en årlig kontroll via din vårdcentral. Behöver du träffa din kirurg på Ersta sjukhus så är du välkommen att kontakta oss.

Komplikationer
Tidiga komplikationer

Tidiga komplikationer kan uppstå i samband med operation eller under de första veckorna efter operation.

I samband med operationen - peroperativt

I samband med sövning kan det ibland vara svårintuberat det vill säga att det är svårt att få ner slangen i halsen/luftröret. Du kan då uppleva obehagskänsla efter uppvaknandet och det kan skava något efter slangen i halsen i ett par dagar efter operationen.

Efter operationen - postoperativt

Medicinska komplikationer kan förekomma som till exempel hjärtinfarkt, blodpropp i lungan, blodpropp i benet, sårkomplikationer, lunginflammation, urinvägsinfektion.

Kirurgiska komplikationer

  • Blödning som kan kräva omoperation (cirka 1%)
  • Läckage i tarm/magsäckskopplinga (<1%)
  • Infektion och/eller ytlig sårinfektion drabbar cirka 2% totalt

Sena komplikationer

Sena komplikationer kan uppkomma månader till år efter operation. Generellt sett kan sena effekter eller komplikationer vara till exempel överskottshud, ärrbråck, lågt blodvärde till följd av dåligt järnupptag (anemi) och gallstensbildning till följd av viktnedgång.

Övriga sena komplikationer

  • Sår i magsäcken eller i anslutning till kopplingen mellan magsäck och tunntarm (upp till 5%)
  • Förträngning i den nyskapade smalare magsäcken, vilket gör att det blir svårt för maten att passera
  • Halsbränna
  • Tarmvred på grund av så kallade inre bråck efter Gastrick bypass-operation (upp till 5%)
  • Brist på vitaminer och mineraler
  • Dumping – vid högt kolhydratintag som snabbt ger lågt blodsocker med illamående, matthet och kallsvettning
  • Svängande blodsockernivåer
  • Ändrat och ibland ökad känslighet för alkohol
  • Kronisk buksmärta