Skadeprocessen är vanligtvis mycket långsam och pågår under flera år. Successivt sker en omvandling av levern från lättare fibros och slutligen till levercirrhos. I tidigt skede av levercirrhos fungerar levern fortfarande normalt och det är inte säkert att man får några symtom. I senare stadier när levern skadats för mycket blir leverfunktionen nedsatt och allvarliga komplikationer kan uppstå. På Ersta sjukhus sköter vi utredning av levercirrhos och kontroller av sjukdomen under tidigt skede. Har man en mer allvarlig form av levercirrhos med högre risk för allvarliga komplikationer remitteras man vanligen till ett av regionens sjukhus för fortsatt vård.
Varför har man en lever?
Levern är ett mycket viktigt organ i kroppen som man inte klarar sig utan. Några av de viktigaste funktionerna är att rena blodet från giftiga ämnen, bilda galla som hjälper till vid matsmältningen, lagra energi i form av socker, fett, vitaminer och järn samt att bilda ämnen som hjälper blodet att koagulera vid blödningar.
Vad orsakar cirros?
Ärromvandlingen (fibros) i levern kan ha många olika orsaker. Till de vanligare hör långvarig hög alkoholkonsumtion, virussjukdomar som hepatit B och C, NASH (inflammation i levern pga fettlever). Det finns också mer sällsynta autoimmuna leversjukdomar som kan orsaka levercirrhos, till exempel autoimmun hepatit, primär biliär kolangit och primär skleroserande kolangit.
Hur utreder man levercirrhos?
Levercirros hittas vanligen vid en röntgenundersökning av levern till exempel med ultraljud eller datortomografi. Ibland tar man även ett vävnadsprov från levern (leverbiopsi). I utredningen ingår även blodprover för att bedöma hur bra levern fungerar och för att försöka hitta orsaken till varför man fått en levercirrhos.
Hur behandlar man levercirros?
Levercirros i sig går inte att behandla. Utredningen inriktar sig på att finna och behandla orsaken till varför levercirrosen uppstått, till exempel långvarigt alkoholintag eller virushepatit. Om man kan behandla grundorsaken upphör vanligen skadeutvecklingen i levern och man kan då förhoppningsvis förhindra en försämring av leverfunktionen i framtiden. Om levern är mycket svårt sjuk och inte bedöms kunna bli bättre kan man i vissa utvalda fall utredas för att få en ny lever (levertransplantation). Den utredningen sker i så fall på Karolinska Universitetssjukhuset.
Vilka symtom kan man få?
Om levern fungerar bra har man vanligtvis milda symtom eller inga alls. Det kan röra sig om trötthet, illamående och viktnedgång. Om leverfunktionen sedan försämrats kan man drabbas av mer allvarliga symtom såsom gulsot (gula ögonvitor och gul hud), vätska i buken, blödningar eller förvirringstillstånd. Vid mer allvarliga symtom krävs vanligtvis inneliggande vård på akutsjukhus.
Kan jag göra något själv?
Det viktigaste om man har levercirros är att undvika allt som kan vara skadligt för levern. Man bör undvika alkohol helt. Om man tar läkemedel bör man rådgöra med sin läkare om de går bra att ta och att man får rätt dos. Det är bra med träning och motion om man klarar detta och att man äter en bra kost, här kan man ibland behöva hjälp av en dietist.
Vad gör ni vid läkarbesöken?
Om man har en konstaterad levercirros och går på kontroller på Ersta sjukhus så går läkarbesöken ut på att kontrollera att leverfunktionen inte försämras med tiden. Detta görs genom kroppsundersökning och blodprover samt ett samtal med patienten. Då det finns en liten ökad risk för levercancer vid levercirros gör man vanligtvis även röntgenkontroll av levern var 6:e månad.
