Vem drabbas och varför?

Vi vet inte säkert varför en person får IBD. Sannolikt är det en kombination av både arv (gener) och faktorer i vår omgivning. I Sverige finns cirka 65000 personer med IBD och sjukdomen blir allt vanligare. På Ersta sjukhus har vi hand om över 3000 patienter med IBD och vi är en av de största IBD-mottagningarna i Sverige.

Crohns sjukdom

• Kan ge upphov till inflammation i hela magtarmkanalen från
  munnen till ändtarmen. Oftast är nedre delen av tunntarmen eller tjocktarmen inflammerad.
• De vanligaste symptomen är lösa avföringar och viktnedgång. Blod i avföringen kan också förekomma.
• Crohns drabbar olika delar av tarmen och kan inflammera hela tarmväggen, vilket kan ge trånga partier som gör passagen smärtsam. En del patienter med Crohns sjukdom utvecklar fistlar, som är tunna gångar som går från tarmen till en annan del av tarmen eller till huden ofta nära ändtarmsöppningen.
• Det finns flera typer av läkemedel som dämpar inflammationen vid Crohns sjukdom. Med behandling kan många bli besvärsfria och leva ett helt normalt liv.

Ulcerös kolit

• Ulcerös kolit ger inflammation i tjock- och/eller ändtarmen.
• De vanligaste symtomen är blodiga eller slemmiga avföringar, diarréer, buksmärtor och tarmträngningar. När inflammationen är kraftig kan man också få feber och känna sig väldigt trött.
• Om bara ändtarmen är drabbad kallas det för proktit. Det finns idag många olika effektiva behandlingar mot sjukdomen. Med behandling blir de flesta besvärsfria.

Mikroskopisk kolit

• Det finns två varianter av mikroskopiskt kolit, kollagen kolit och lymfocytär kolit.
• Symtomen är oblodig diarré trots att tarmen ser normal ut vid undersökning.
• De typiska förändringarna syns först när man tar vävnadsprover från tarmslemhinnan genom en koloskopi och undersöker vävnaden i mikroskop.
• Mikroskopisk kolit kan behandlas på flera olika sätt med symptomlindrande mediciner eller kortison.

Behandling

Varje patient får en skräddarsydd behandling. Ett skov av ulcerös kolit eller Crohns sjukdom behandlas med mediciner. Även i perioder då sjukdomen är vilande behöver patienter med IBD ofta en behandling som förhindrar att sjukdomen blir aktiv igen.

Mediciner kan ges i tablettform, via dropp/spruta och ibland via ändtarmen.

Tidigare var operation en vanlig behandling vid IBD. Tack vare nya läkemedel har behovet av operationer minskat, men kirurgi har fortfarande en viktig plats i behandlingen och används oftast i kombination med läkemedel.

Kirurgiska ingrepp vid IBD som genomförs vid Ersta sjukhus >>

Det saknas vetenskapliga bevis för att specialkost eller olika dieter är ett alternativ till medicin.

Besök på mottagningen

Vi träffar regelbundet våra patienter som har IBD. Vid ett första besök hos oss tar man blodprover, ofta avföringsprov och vid behov så undersöker vi nedre delen av tarmen med en så kallad sigmoideoskopi för att bedöma graden av inflammation. I samband med besöket kommer vi gemensamt fram till en lämplig vårdplan.

En patient med IBD genomgår också regelbundet koloskopi efter laxering (tarmsköljning). Vid en koloskopi bedöms hela tjocktarmen och undersökningen möjliggör också provtagning från tarmen.

Bra att tänka på

Andra läkemedel: Anti-inflammatoriska värktabletter som till exempel Ipren®, Ibumetin®, Voltaren®, Magnecyl®, Treo® eller Naproxen® skall undvikas eftersom de kan utlösa ett skov. Paracetamol som finns i till exempel Panodil® eller Alvedon® går utmärkt att använda.

Graviditet: Det finns många läkemedel mot IBD som går att använda trots att man är eller planerar att bli gravid. Vi brukar samarbeta med specialistmödravården.