– Det är en sjukdom där tarmen kan se helt normal ut vid en vanlig undersökning. Det är först när man tar vävnadsprover och tittar i mikroskop som inflammationen syns, säger Per-Johan Lindfors, gastroenterolog och forskningsansvarig på Medicinkliniken vid Ersta sjukhus.
Dold men besvärlig sjukdom som
främst drabbar kvinnor
Mikroskopisk kolit hör till gruppen inflammatoriska tarmsjukdomar, men skiljer sig från mer välkända tillstånd som ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Inflammationen är låggradig och syns inte med blotta ögat, men symptomen kan vara mycket påfrestande.
– Det handlar ofta om vattentunna diarréer som kommer plötsligt och flera gånger per dag. Många beskriver att de ständigt måste veta var närmaste toalett finns. Det påverkar livskvaliteten enormt, säger Per-Johan Lindfors.
Sjukdomen är tydligt kvinnodominerad och debuterar oftast efter 45 års ålder, även om både yngre personer och män också kan drabbas.
Diagnos som tidigare missades
I dag är kunskapen om mikroskopisk kolit betydligt större än för 20 år sedan. Det har gjort stor skillnad för patienterna.
– Tidigare kunde det ta lång tid innan man fick rätt diagnos. Man gjorde undersökningar som såg normala ut och drog slutsatsen att allt var bra. I dag vet vi att man alltid ska ta vävnadsprover vid den här typen av symptom, och då hittar vi sjukdomen, säger Per-Johan Lindfors.
Tillgången till koloskopi skiljer sig dock åt i landet, vilket gör att tiden till diagnos fortfarande kan variera.
Det finns i dag en effektiv förstahandsbehandling för mikroskopisk kolit som gör att många patienter blir symtomfria.
– Många svarar väldigt bra på behandling och kan sedan avsluta medicineringen och må bra. Men det finns också patienter där symptomen kommer tillbaka när man trappar ner, och då behöver man ibland långvarig behandling, säger Per-Johan Lindfors.
Det är just för dessa patienter som behovet av nya behandlingsalternativ är stort.
Global forskning för framtida möjligheter
På Ersta sjukhus deltar Medicinkliniken nu i en internationell läkemedelsstudie som undersöker nya sätt att dämpa den onödiga inflammationen i tarmen. Studien är en del av global uppdragsforskning och bedrivs under mycket strikta regelverk.
– Det är viktigt att vara tydlig med att vi inte vet om den här behandlingen kommer att fungera. Det är därför man gör studier. Men det finns en vetenskaplig grund och en potential som gör det angeläget att undersöka, säger Per-Johan Lindfors.
Studien är i ett tidigt skede och pågår under minst sex månader per patient.
För Ersta sjukhus är deltagandet i studier en del av ett större sammanhang.
– Forskning handlar inte bara om att ta fram nya behandlingar. Det handlar också om att utveckla vården för patientgrupper som ofta har stora behov men inte alltid syns, säger Per-Johan Lindfors.
Han lyfter särskilt betydelsen av att kombinera kliniskt arbete med forskning.
– Här på Ersta möter vi många kvinnor med den här diagnosen. Att vi både kan erbjuda god vård i dag och samtidigt bidra till kunskap som kan förbättra vården i framtiden är väldigt meningsfullt.
Grundat i vetenskap, med patientens vardag i fokus
Mikroskopisk kolit är inte livshotande, men kan vara starkt begränsande. På Ersta sjukhus är ambitionen att se hela människan bakom symptomen.
– Målet är alltid att hjälpa patienten att få tillbaka sin vardag. Forskning är ett av flera sätt att ta ansvar för det, både här och på längre sikt, avslutar Per-Johan Lindfors.