– Det här är ett tillstånd som många drar sig för att söka vård för, trots att det finns effektiv behandling, berättar Josefin Eurenius Segelman, överläkare och kirurg vid Ersta sjukhus samt docent vid Karolinska Institutet.
Ett tillstånd som påverkar livskvaliteten – och främst drabbar kvinnor.
Ändtarmsprolaps innebär att ändtarmen lossnar från sitt normala fäste och glider ut genom analöppningen. Det kan orsaka smärta, obehag och problem med tarmkontroll.
– Många patienter beskriver hur det påverkar hela vardagen. Det kan vara svårt att gå på toaletten, och man kan känna oro för läckage eller att tarmen ska komma ut, säger Josefin Eurenius Segelman.
Tillståndet drabbar främst kvinnor. Hög ålder, graviditet och förlossning kan bidra till en försvagad bäckenbotten, vilket ökar risken. Även undervikt och långvarigt krystande vid toalettbesök kan spela en roll. De flesta patienter är äldre kvinnor, men även yngre kvinnor kan drabbas, till exempel efter perioder av svår undervikt.
Operation är enda behandlingen
Vid ändtarmsprolaps är det viktigt att hålla avföringen mjuk och undvika krystning. Ändtarmsprolaps läker dock inte av sig själv. För att bli av med prolapsen krävs operation. På Ersta sjukhus används i första hand en robotassisterad titthålsoperation där ändtarmen fästs med ett nät för att hållas på plats.
– Med titthålstekniken blir återhämtningen oftast snabb. De flesta kan gå hem redan dagen efter operationen och upplever relativt lite smärta, säger Josefin.
Metoden är etablerad och används på flera håll i landet, men det har saknats tillräcklig långtidsuppföljning av resultaten
Nationell studie med lång uppföljning
För att bidra till ökad kunskap medverkar Ersta sjukhus i en svensk multicenterstudie där patienter följs upp i tre år efter operationen. Totalt ingår omkring 70 kvinnor i studien, som genomförs i samarbete med ett tiotal sjukhus runt om i landet.
– Det här är ingen experimentell studie. Operationerna görs som en del av den ordinarie vården. Det vi gör är att systematiskt följa upp resultaten över tid – både hur väl operationen håller och hur patienternas livskvalitet påverkas, säger Josefin Eurenius Segelman.
Uppföljningen består av återbesök och enkäter där patienterna bland annat får svara på frågor om tarmfunktion, vardag och sexuell hälsa.
Kunskap som gör vården bättre
Studien är nu färdig med inklusionen av patienter och befinner sig i uppföljningsfasen. Resultaten kommer först längre fram, men för Ersta är deltagandet i sig en viktig del av uppdraget.
– Det är helt avgörande att vi kontinuerligt utvärderar det vi gör. Vård utvecklas inte av sig själv - vi måste granska våra metoder och se till att de verkligen är bra för patienterna, säger Josefin.
Hon betonar också värdet av samarbete.
– För att kunna dra tillförlitliga slutsatser behöver man tillräckligt många patienter. Därför är multicenterstudier så viktiga. Tillsammans kan vi bygga kunskap som ingen enskild klinik hade kunnat göra själv.
Våga söka hjälp
Många patienter väntar innan de söker vård.
– Det är inte ovanligt att man tycker att det här är jobbigt att prata om. Men det finns bra hjälp att få. Har man besvär ska man inte tveka att söka vård, säger Josefin Eurenius Segelman.
För Ersta sjukhus är studien ett exempel på hur kliniskt arbete och forskning går hand i hand.
– Vi opererar patienter med ändtarmsprolaps här varje vecka. Att samtidigt kunna bidra till långsiktig kunskap som förbättrar vården framåt är en självklar och viktig del av vårt arbete, avslutar Josefin.
