"Ersta Vändpunkten räddade livet på mig"

Ta del av en deltagare i Ersta Vändpunktens anhörigprogram för vuxnas berättelse.

Jag växte upp i ett hem med missbruk och psykisk ohälsa. Jag tror inte att det märktes på mig, för jag var alltid glad utåt, men jag vet att det var tydligt på mina föräldrar. Exempelvis kunde mamma gå full till dagis eller skola. Jag vet också att folk reagerade på att jag var så smal, och när jag var hemma hos kompisar åt jag alltid mycket. Det lagades sällan mat i mitt hem.


Jag fick kärlek om jag presterade, löste problem och hjälpte till. Var jag arg eller ledsen fick jag bara skit. Jag anpassade mig efter det och tog hand om mina föräldrar, var duktig i skolan, duktig på idrott. När jag var 15 år fick jag kontakt med socialen och en kurator på ungdomsmottagningen. Hon hjälpte mig mycket. Innan dess trodde jag att det var normalt att ha det som jag hade det. Jag flyttade hemifrån och bodde hos kompisar tills jag fick en egen lägenhet då jag var 17 år. Jag hade panikångest och led av oro, stress och värk i kroppen.

Jag kan säga att Ersta Vändpunkten räddade livet på mig.

För sju år sedan dog min mamma av sitt missbruk och för drygt fyra år sedan blev min bror svårt psykiskt sjuk. Pappa reagerade med att supa hårdare och jag tog hand om det jag kunde. Det slutade med att jag gick in i väggen.
Då levde jag för andra gången i en destruktiv relation och jag ville bara ta mig därifrån, men kunde inte. Idag förstår jag att min uppväxt påverkat vilken typ av relationer jag sökt mig till, men då kunde jag inte se någon utväg. När jag kontaktade Ersta Vändpunkten var mitt mål att klara av att lämna förhållandet. Det var ett sista slutgiltigt försök.


Att gå i grupp var för mig förknippat med ångest och panik. Det var läskigt, men det kändes ändå bra. Ersta Vändpunkten var en tillåtande miljö med så otroligt mycket kunskap att luta sig mot. Alla behandlades lika och jag accepterades som jag var med alla mina känslor. Det var skönt att få berätta för andra och bra att få ta del av andras berättelser. Och det var en ögonöppnare att förstå hur medberoende fungerar och se sig själv på nytt sätt. Jag lyckades lämna förhållandet jag var i och jag har fått en annan tydlighet i min relation till andra. Nu litar jag mer på mina egna känslor och reaktioner.

Jag känner mig mer levande än någonsin.

Jag kan säga att Ersta Vändpunkten räddade livet på mig. Innan jag började tänkte jag varje dag på hur jag skulle kunna avsluta allt, men nu har jag kunskap och verktyg att hantera mitt liv och min vardag. Jag har gått från att känna mig maktlös till att ta makten över mitt liv, och jag har inte haft en enda panikångestattack de senaste månaderna. Jag känner mig mer levande än någonsin.